skapelse, universums och människans tillkomst. I denna artikel behandlas skapelsen i

(11 av 24 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

I olika kulturer och religioner

Skapelsemyter finns i alla kulturer. Ofta har de tolkats som en legitimering av samhällets sociala och moraliska ordning. I regel har de dock även ett existentiellt budskap, som berör förutsättningarna för

(31 av 221 ord)

I kristen idéhistoria

Inom kristendomen talar bekännelsetexterna från den tidiga kyrkan om Gud som allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord. Skapelsetron togs i arv från judendomen. Gentemot Markions lära att världen skapats av en ond makt och gnostiska läror om ett kosmiskt fall hävdade den kristna kyrkan att det är samme Gud som har skapat världen och sänt Kristus till dess räddning, vilket

(61 av 434 ord)

I islam

Liksom i kristendomen uppfattas Gud som universums skapare och uppehållare och

(11 av 67 ord)

Medverkande

  • Carl-Martin Edsman
  • Jan Hjärpe
  • Ragnar Holte

Litteraturanvisning

”Cosmogony”, The Encyclopedia of Religion ( 1987);
”Schöpfung”, Die Religion in Geschichte und Gegenwart 5 (3:e upplagan 1961);
C.-M. Edsman, ”Världsskapelse och livsförnyelse”, Ny kyrklig tidskrift 1963;
K.E. Løgstrup, Skabelse og tilintetgørelse ( 1978).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, skapelse. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skapelse