Stendhals syndrom
Stendhals syndrom [stɛ̃daʹls], psykosomatisk sjukdomsbild som utlöses av en övermäktig konstupplevelse.
Stendhals syndrom liknar närmast en ångestattack med yrsel, förhöjd puls, svettningar och ibland illamående, som hos några drabbade åtföljs av en känsla av disorientering och vanföreställningar, ibland av psykotisk karaktär. Namnet går tillbaka på författaren Stendhal, som i boken Rome, Naples et Florence (1817) beskriver hur han drabbas av häftig hjärtklappning och yrsel vid ett besök i Santa Croce-basilikan i Florens, där han knäböjande betraktade Volterranos fresker
(78 av 703 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
Stendhals syndrom.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stendhals-syndrom