I Sverige skördas torv dels för odling (cirka 1/3 av totalproduktionen) och jordförbättring och kallas då odlingstorv eller odlingsjord, dels för användning som bränsle under namnet energitorv eller bränntorv.

Täkt av odlingstorv började på allvar på 1960-talet, och sker i Sverige huvudsakligen i Götalands inland (Östergötlands och Jönköpings län) ioch Norrlands inland (Västerbottens och Jämtlands län). Årsproduktionen av energitorv uppgår (2014) till 2,2 miljoner m3 vilket motsvarar

(67 av 485 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Miljöpåverkan och lagstiftning

Vid torvtäkt berörs ofta stora markarealer. Ovarsam torvtäkt medför påfrestningar på miljön. Därför omgärdas täktverksamheten av noggranna regler i bland annat miljöbalken och torvlagen. Dräneringarna i täkten påverkar grundvattennivåerna även i täktområdets omedelbara närhet. Vattnet från täktområdet

(37 av 258 ord)

Källangivelse
Nationalencyklopedin, Torvtäkt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/torv/torvtäkt