Renässansen
Tragedin levde vidare i Rom i en mer schematisk form, t.ex. hos Seneca. Först under renässansen nådde den en ny storhetstid genom de italienska humanisternas upptäckt av de antika texterna. Aretinos ”l’Orazia” (’Horatius’, 1546) är representativ i sin respekt för tragedins regler. Det var i England som tragedin lämnade sin
Information om artikeln
Medverkande
Leif Zern
Källangivelse