zoologi
zoologi [su- eller suo-] (av zoo- och -logi), vetenskapen om djuren.
(11 av 11 ord)Historia
Med hällristningar och synnerligen välgjorda grottmålningar gjorde zoologin sitt intåg i
(11 av 23 ord)Antiken, medeltiden och renässansen
Den grekiska naturfilosofin blomstrade från ca 400-talet f.Kr. Den mest betydelsefulla av de tidiga grekiska naturfilosoferna var Aristoteles. Han bearbetade Platons idélära och antog rörelsen som alltings upphov. Viktigast var dock hans teori om en utveckling från lägre kategorier till högre. Han ansåg att djuren karakteriseras av levnadssätt, ”handlingar”, ”vanor”
(50 av 357 ord)Den moderna naturuppfattningens genombrott
kom under 1600- och 1700-talen. Då uppträdde en rad framstående anatomer med engelsmannen William Harvey i spetsen. Han beskrev blodomloppet i ett 72-sidigt häfte: ”Exercitatio anatomica de motu cordis et sanguinis in animalibus” (1628). Detta arbete utgör en milstolpe i zoologins historia.
En märkesman med likartad specialitet var dansken Thomas Bartholin d.ä., vars viktigaste upptäckt var lymfkärlssystemet, vilket publicerades i ”Vasa lymphatica” 1653. Vid samma tid uppträdde i Sverige en ung forskare, Olof Rudbeck (sedermera d.ä.). Hans forskningsfält omfattade även
(80 av 645 ord)Den tidigare delen av 1800-talet
Med förbigående av många bemärkta zoologer under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal är det nu tid att övergå till den moderna zoologins historia. Utmärkande för denna är den alltmer fortskridande metodikutvecklingen och den experimentella zoologins framväxt; naturvetenskapen blev mer och mer empirisk.
En banbrytare inom olika discipliner var fransmannen Jean-Baptiste de Lamarck. Han var självlärd och ägnade sig åt systematiska studier men framför allt åt utvecklingshistoria; hans insatser här kom att beaktas först efter den moderna
(76 av 536 ord)Det sena 1800-talet
Zoologin under senare delen av 1800-talet präglades i hög grad av den nya syn på organismvärlden som Darwins utvecklingslära gett upphov till. Den målmedvetna utforskningen av djurvärldens formrikedom bedrevs nu med ökad intensitet i fråga om både beskrivningen av arter och utforskandet av deras byggnad.
(45 av 315 ord)Vår tids zoologi
Här följer en sammanfattning av biologins studieområden. För utförligare behandling, se djur, djurgeografi, ekologi (Ekologins inriktningar: Zooekologi eller ekologisk zoologi), embryologi, etologi, fysiologi och paleontologi
(25 av 178 ord)Zoomorfologi
Termen morfologi som det används här omfattar både makroskopisk och mikroskopisk anatomi samt ultrastruktur.
Som framgått ovan blev den jämförande anatomin och embryologin det stora slagnumret inom 1800-talets zoologi. Den har kunnat förklara många anatomiska besynnerligheter,
(36 av 254 ord)Embryologi (utvecklingsbiologi)
Grunden till embryologin hade lagts av Karl Ernst von Baer, och under senare delen av 1800-talet utvecklades
(17 av 119 ord)Paleozoologi
De utdöda formernas betydelse för den jämförande morfologin och systematiken berördes
(11 av 66 ord)Systematik, taxonomi och djurvärldens evolution
Den zoologiska systematiken behandlar djurens släktskapsförhållanden och därmed frågan om hur de skall klassificeras, deras taxonomi. Med evolutionsteorin och den jämförande morfologin som grund grupperas arterna så att de kan knytas
(31 av 219 ord)Djurgeografi
Den från slutet av 1800-talet växande kunskapen om djurarternas fördelning över jorden gav grunden för djurgeografins framväxt. Djurens nutida utbredning kunde analyseras i belysning
(24 av 171 ord)Zooekologi (zoologisk ekologi)
Uttrycket ekologi hade myntats av Ernst Haeckel redan 1866, men först kring sekelskiftet 1900 blev zooekologiskt inriktade studier vanliga, närmast i form av ekologisk djurgeografi. Djurens utbredning tolkades i relation till deras levnadssätt.
(33 av 235 ord)Etologi
Som upphovsmän till etologin, läran om djurens beteende, brukar man ange Konrad Lorenz
(13 av 86 ord)Zoofysiologi
Zoofysiologin omfattar studiet av djurens livsfunktioner, såsom ämnesomsättning, andning, cirkulation och nervsystemet, liksom djurens embryoutveckling.
Fysiologins tidiga utveckling skedde huvudsakligen inom den medicinska vetenskapen men var av naturliga skäl i stor utsträckning beroende av observationer
(35 av 245 ord)Zoologins gränsytor otydliga
Mycken forskning bedrivs med djur som undersökningsmaterial utan att det klassas som zoologi, förutom inom medicinen t.ex. inom genetik, molekylär- och cellbiologi,
(22 av 157 ord)Grundforskning och tillämpad forskning
Zoologisk liksom annan naturvetenskaplig grundforskning karakteriseras ibland som onyttig, utan andra mål
(12 av 83 ord)