Albanien, stat på den västra delen av Balkanhalvön i sydöstra Europa; 29 000 km2, 2,8 miljoner invånare

(17 av 110 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Albanien ligger på västra Balkanhalvön i sydöstra Europa. Landets norra, östra och södra delar består av bergigt högland, medan de västra delarna

(22 av 151 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Albaniens terrängförhållanden präglas i hög grad av att landet utgör en del av den dinariska bergskedjezonen, en fortsättning åt sydöst av Östalperna. Berggrunden härstammar huvudsakligen från mesozoisk tid, medan själva bergskedjeveckningen med sina nordväst–sydöstliga veckaxlar ägde rum i tertiär tid. Berggrunden utgörs mestadels av kalksten,

(45 av 317 ord)

Klimat

Klimatet visar stor variation. Kustområdet har medelhavsklimat med varma somrar och

(11 av 73 ord)

Växt- och djurliv

Albanien var ursprungligen skogbevuxet med olika ekar, tallar, östlig avenbok och, på högre höjd, bok, men skogarna

(17 av 117 ord)

Naturskydd

Trots att Albanien är ett litet och fattigt land fanns det

(11 av 25 ord)

Befolkning

Befolkningen utgörs till övervägande delen av albaner. Enligt folkräkningen 1989 uppgick de till 98 procent av befolkningen, med minoritetsinslag av greker och ett mindre antal slaver, i huvudsak makedonier. Siffrorna har ifrågasatts såväl från grekisk som från nordmakedonsk sida, men har sin största brist i att minoritetsgrupperna

(47 av 330 ord)

Språk

Officiellt språk och modersmål för majoriteten av befolkningen är albanska, ett

(11 av 59 ord)

Religion

Kristendomen har sedan 100-talet haft fäste i landet. Under 1000-talet bedrev den östromerska kyrkan mission i området, medan franciskanerna etablerade sig där på 1300-talet, i samband med Venedigs

(28 av 198 ord)

Utbildning

Enligt officiell historieskrivning startades den första albanskspråkiga skolan 1887, i Korçë. Fram till dess, och för en lång tid framöver, bedrevs undervisning främst av religiösa organisationer, och då på främmande språk. Standardiseringen av det albanska alfabetet 1908 och den nya turkiska konstitutionen samma år innebar en kraftig men kortvarig

(49 av 347 ord)

Sociala förhållanden

Pensioner och sjukförsäkringar, som statsanställda åtnjutit sedan 1940-talet, omfattar sedan 1971 även kooperativens medlemmar. Sedan 1963 är medicinsk behandling fri för alla, medan läkemedel subventioneras. Mödrar har rätt till 6 månaders ledighet vid barnafödande. Övrig social service, t.ex. barnomsorg, är även

(41 av 287 ord)

Näringsliv

Albaniens ekonomi har förbättrats avsevärt under de senaste åren och tillväxttakten har överträffat många andra länders i regionen. Landet anses dock fortfarande vara ett av de fattigaste i Europa. Tillväxten under 00-talet har skett främst inom sevice- och tjänstenäringarna samt handel; numera bidrar service och tjänster med cirka

(48 av 341 ord)

Jordbruk

Åkerbruk och boskapsskötsel är av tradition viktigt för den albanska ekonomin. Totalt finns nära 700 000 ha brukningsbar mark, inklusive stora under mellan- och efterkrigstiden utdikade och terrasserade områden.

De grödor som odlas är i första hand vete, majs

(39 av 270 ord)

Skogsbruk

Ca 40 procent av landets areal beräknas vara täckt av skog.

(11 av 45 ord)

Fiske

Fisket är i huvudsak kustnära, och Albaniens fiskeflotta har tillgång till

(11 av 50 ord)

Mineral

Gruvnäringen och metallurgin är uppbyggda kring rika mineralfyndigheter av främst krom och koppar. Produktionen mötte

(15 av 101 ord)

Energi

Sedan 1930-talet har olja utvunnits på slättlandet söder om floden Shkumbin. Produktionen har

(13 av 91 ord)

Industri

Albaniens industrisektor är liten, men har upplevt en stark tillväxt under

(11 av 77 ord)

Utrikeshandel

Från att ha reglerats av ett statligt monopol är utrikeshandeln nu

(11 av 55 ord)

Turism och gastronomi

Sedan 1990 har antalet utländska turister ökat från 30 000 besökarna till 4,6 miljoner (2017). Majoriteten av turisterna består av albaner som kommer från angränsande länder. Bland

(27 av 179 ord)

Kommunikationer

Transportnätets ryggrad är det landsvägsnät som tillkom under 1900-talet. Det har

(11 av 78 ord)

Massmedier

Dagstidningsspridningen i Albanien är liten. Fram till 1991 kontrollerades massmedierna av kommunistpartiet; därefter förändrades mediestrukturen och nya tidningar

(18 av 122 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Sedan 1992 är Albanien en demokratisk republik med ett enkammarparlament. Redan 1991 förändrades den tidigare stalinistiska konstitutionen som angav Albanska arbetarpartiet som det enda tillåtna, men det skulle dröja ända till november 1998 innan Albanien fick en ny författning.

(39 av 277 ord)

Politik

Det politiska livet kännetecknas genomgående av en hög temperatur och det råder en stark polarisering mellan de två stora partier som turats om vid makten: å ena sidan Partia Socialiste e Shqipërisë ('Albaniens socialistparti', PS), med rötter i det gamla kommunistpartiet och flest anhängare i södra Albanien, och å andra sidan Partia Demokratike e Shqipërisë ('Albaniens demokratiska parti', PD), som grundades 1990 av studenter och intellektuella och är mest framgångsrikt i norr.

De ideologiska skillnaderna dem emellan är inte så stora. Motsättningarna ligger

(83 av 608 ord)

Internationella samarbeten

Albanien, som under den kommunistiska perioden kännetecknades av en närmast hermetisk slutenhet och isolering mot omvärlden, har drastiskt förändrats sedan början av 1990-talet. Från att tidigare ha varit medlem endast i FN är landet numera medlem i ett flertal internationella samarbetsorganisationer.

(41 av 290 ord)

Rättsväsen

Under kommunisttiden hade Albanien ett rättssystem skapat enligt sovjetiska förebilder från

(11 av 38 ord)

Mänskliga rättigheter

När Europeiska rådet 2014 godkände Albanien som kandidatland för EU-medlemskap villkorades landets ansökan med att en rad rättsliga reformer införlivades. Korruption genomsyrar samtliga skikt i samhället och är också ett av de områden som europeiska rådet pekade ut som akut, i synnerhet landets

(43 av 299 ord)

Försvar

Albanien har efter 1945 genomgått en omfattande förändringsprocess. Landet var medlem av Warszawapakten från 1955 men lämnade densamma 1968 för att närma sig Kina. Från 1976, dvs. efter Mao Zedongs

(30 av 214 ord)

Litteratur

Den albanska litteraturens utveckling motarbetades av det osmanska styret och hämmades länge av regional och konfessionell splittring. Först med den s.k. rilindje, den nationella renässansen under senare hälften av 1800-talet, grundades en modern,

(33 av 233 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Klassisk musik och folkmusik

Först under 1900-talet började den europeiska konstmusiken få fotfäste i Albanien, vars musikliv än i dag är grundat på en tradition

(21 av 146 ord)

Populärmusik

Albaniens populärmusik var under en stor del av 1900-talet präglad av traditionella drag, vilket under Hoxhas socialistregering (1944−85) uppmuntrades i patriotisk riktning. Populärmusik av västerländskt snitt kunde inte utvecklas förrän under 1990-talet efter demokratins genombrott.

I början av 1900-talet tillkom

(40 av 279 ord)

Folkkultur

Folkkulturen är besläktad med andra folkkulturer på Balkan men har också unika drag. Den har en stark ställning, vilket har att göra med att urban högreståndskultur haft svag förankring och

(30 av 213 ord)

Förhistoria

Efter europeiska förhållanden är Albaniens förhistoria ännu ofullständigt känd. De äldsta fynden är från mellanpaleolitikum (cirka 300 000–40 000 år sedan), men bristen på äldre fynd

(26 av 171 ord)

Historia

Albanien har legat i skärningspunkten mellan olika stormakter, språk och religioner. Greker och romare, goter och bysantiner, serber och bulgarer, sicilianare och venetianare, turkar, italienare och tyskar har alla lagt under sig området för kortare eller längre perioder. Under romartiden räknades det som en del av provinserna Illyricum och Epirus. När romarriket delades år 395 kom det att lyda under Östromerska riket. Bergsstammarna behöll dock i stor utsträckning sin självständighet.

Under 1100-talet bildades den första albanska staten, men den blev

(80 av 846 ord)

Albanien efter Hoxha

Albanien var vid Enver Hoxhas död Europas fattigaste land. Flera års missväxt hade förvärrat den redan svåra ekonomiska situationen som skapats av många års isolering och kraftig befolkningstillväxt. Hoxhas efterträdare, Ramiz Alia, insåg att Albanien behövde hjälp utifrån och började införa försiktiga reformer. Några genomgripande förändringar var det dock inte frågan om, och när förbättringarna uteblev spred sig missnöjet bland befolkningen. Trots isoleringen var många också medvetna om omvälvningarna som pågick i resten av Östeuropa. Kraven på demokratisering även av

(80 av 650 ord)

Albanien under 2000-talet

I valet 2001 fick Socialistpartiet egen majoritet men partiet präglades av stora inre problem. Fatos Nano, ur det ”gamla gardet”, avgick slutligen efter valet 2005, som vanns av Demokratiska partiet. Nano efterträddes som socialistpartiledare av Tiranas borgmästare Edi Rama.

Parlamentsvalet sommaren 2009 ledde till en mycket knapp seger för Demokratiska partiet, vars

(52 av 370 ord)

Medverkande

  • Adolf Dahl
  • Alvar Ellegård
  • Anders Jönsson
  • Ann Wilkens
  • Barbro Blomberg
  • Bengt A. Lundberg
  • Bo G. Nilsson
  • Göran Andersson
  • Jan Ling
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Callmer
  • Johanna Broman Åkesson
  • Karl Erik Gustafsson
  • Michael Bogdan
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Owe Ronström
  • Per Beskow
  • Ragnar Hall
  • Sven Behrens
  • Thomas Rosén
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Ulla Nordlöf-Lagerkranz
  • Örjan Sjöberg
  • Örjan Sturesjö

Litteraturanvisning

Litteratur:
E.S. Skendi, Albania (1957);
K. Bihiku, A history of Albanian literature (1980);
U. Qvick (utgivare), Örnarna och bergen: Albansk poesi (1979).
Folkkultur:
Bo G. Nilsson, ”Etnografisk forskning i Albanien”, Rig 61 (1978).
Historia:
Oliver Jens (utgivare), Albanische Geschichte: Stand und Perspektiven der Forschung (2009);
P. Lendvai, Das einsame Albanien (1985);
A. Logoreci, The Albanians: Europe’s forgotten survivors (1977);
J. Myrdal, Den albanska utmaningen 1968–1986 (1987);
Owen Pearson, Albania in Occupation and War: From Fascism to Communism 1940–1945 (2006);
P.R. Prifti, Socialist Albania Since 1944: Domestic and Foreign Development (1978).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Albanien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/albanien