aluminiumlegeringar, legeringar i vilka aluminium är huvudbeståndsdel. (Benämningen renaluminium avser aluminium med en renhet på minst 99 %.) Genom legering med andra ämnen kan aluminiums hållfasthet, formbarhet och andra egenskaper påverkas

(31 av 208 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Plastisk bearbetning

Aluminium med 1,2 % mangan har något högre hållfasthet än renaluminium. Legeringen används mest inom byggnads- och verkstadsindustri till tak- och fasadplåt, behållare, kokkärl, matvaruformar m.m.

Aluminiumlegeringar med upp till 5 % magnesium kombinerar

(34 av 223 ord)

Gjutgods

Hög kiselhalt, 5–20 %, är typisk för många gjutlegeringar. De goda gjutegenskaperna sammanhänger med att aluminium–kisellegeringar har ett s.k. eutektiskt stelnande vid ca 12 %

(25 av 162 ord)

Speciella användningar

Tillsats av 1–2 % nickel görs i vissa legeringar (t.ex. för motorkolvar) för att förbättra varmhållfastheten. Legeringar speciellt avsedda för svarvning eller annan skärande bearbetning kan

(26 av 174 ord)

Medverkande

  • Åke Karlsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, aluminiumlegeringar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/aluminiumlegeringar