analytisk filosofi

Som den analytiska filosofins främsta upphovsmän brukar man räkna britterna G. E. Moore och Bertrand Russell och österrikaren Ludwig Wittgenstein, som först studerade för Russell. En viktig föregångare till Russell och Wittgenstein och till en stor del av den analytiska traditionen är den redan under senare delen av 1800-talet verksamme tyske filosofen och matematikern Gottlob Frege, som grundlade

• Författare:
• Dag Prawitz

Frege, Russell och Wittgenstein kom att starkt påverka den logiska empirismen (andra vanliga beteckningar är den logiska positivismen eller nypositivismen), som under 1920- och 1930-talen uppträdde som en egen, någorlunda homogen

• Författare:
• Dag Prawitz

Wittgenstein, som en tid under 1920-talet gjort ett avbrott i sin filosofiska verksamhet, kom under 30- och

• Författare:
• Dag Prawitz

Vid tiden efter andra världskriget avlöstes den logiska empirismen inom den analytiska filosofin av andra strömningar, som till stor del var influerade av den senare Wittgenstein. En av de riktningar som då framträdde brukar omtalas som vardagsspråksfilosofin (”ordinary language philosophy”). Med

• Författare:
• Dag Prawitz

Inom samtida analytisk filosofi spelar idéer från vardagsspråksfilosofin fortfarande en viss roll, men intresset har förskjutits mot mer principiella frågor om hur språkliga uttryck får sin mening, varvid erfarenheter från logiskt konstruerade språk återigen fått större betydelse. En av efterkrigstidens mer inflytelserika amerikanska filosofer, Willard Quine, hör till dem som därvid varit

• Författare:
• Dag Prawitz

I Sverige uppstod vid 1900-talets början en filosofisk riktning som kallats Uppsalafilosofin efter dess två grundare, Axel Hägerström och Adolf Phalén, som båda var verksamma i Uppsala. Den är i många avseenden en parallell till

• Författare:
• Dag Prawitz