T. var med avbrott deputerad 1914–36, flera gånger minister samt konseljpresident 1929–30, 1930 och 1932. Han var nära medarbetare till Clemenceau vid fredskonferensen i Versailles 1919. Som ledare för en mitten–högerkoalition dominerade T. fransk politik kring 1930. Han inledde ett intensivt reformprogram på social- och utbildningsområdena och igångsatte stora moderniseringsprojekt