anrikning
anrikning [aʹn-], ökning av halten av en viss beståndsdel (t.ex. av ett visst ämne i en blandning), koncentrering. Inom kärntekniken en process där halten av en viss önskad isotop ökas över den i grundämnet naturliga halten.
Alla isotoper kan i princip anrikas till 100 %. Anrikning sker i större skala då den anrikade isotopen har ett tekniskt eller vetenskapligt värde. T.ex. anrikas vatten, H2O, med avseende på den tunga väteisotopen 2H (vanligen betecknad D, för deuterium), till 99-procentigt s.k. tungt vatten, D2O,
Information om artikeln
Medverkande
Jan Rydberg
Källangivelse