Från 1644 stödde S. parlamentet i inbördeskriget, och 1653 uppträdde han som Cromwells nära allierade. På grund av missnöje med regimen välkomnade han dock Karl II 1660. Han fick en framträdande position i riksstyrelsen, men hans fientlighet mot katolicismen gjorde honom till motståndare till kungens katolske bror, den blivande Jakob