arbetardiktning
arbetardiktning, begrepp som främst innefattar litteratur vars författare vuxit upp under proletära förhållanden och själva kroppsarbetat. Den klassiska arbetarlitteraturen skrevs av diktare som i stort sett var autodidakter (självlärda). Deras verk färgades av arbetarklassens erfarenheter och livssyn och av arbetarrörelsens politiska och sociala värderingar. Proletärdiktning har i regel använts som en synonym till arbetardiktning. En beteckning som ej utsäger något om författarens ursprung och ideologiska hållning är arbetarskildring.
Vilken publik arbetarlitteraturen riktar sig till är en nyckelfråga. Litterärt och idémässigt
(80 av 915 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
Specialnummer av
tidskrifter:Arbetarhistoria, nr 29–30
1984; BLM nr 6 1987; Kultur & klasse,
København, nr 31 1977, nr 42 1982; Ord &
Bild, nr 4–5 1976.
Gruppmanifestationer av
svenska arbetarförfattare: Ansikten
(1932);
Avsikter
(1945);
Utsikter
(1987).
Literatur der
Arbeiterklasse: Aufsätze über die Herausbildung
der deutschen sozialistischen Literatur
(1918–33) (1971);
D.
Aaron, Writers on the Left
(1977);
E. Adolfsson m.fl., Vardagsslit och drömmars
språk: Svenska proletärförfattarinnor
från Maria Sandel till Mary Andersson
(1981);
B. Ahlmo-Nilsson (utgivare), Inte bara kampsång: Fjorton analyser
av arbetarlitteratur
(1979);
A. Hansen, Arbeideren i norsk diktning
(1960);
E. Hemmer Hansen, Digter og Samfund.
Arbejderbevægelsens Indflydelse paa dansk
Litteratur i Tiden indtil Verdenskrigen
(1939);
A. Uhlén, Arbetardiktningens pionjärperiod
1885–1909 (2:a upplagan 1978).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
arbetardiktning.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arbetardiktning