Armenien, historisk region i Främre Asien; 300 000–400 000 km2. I norr begränsas

(13 av 77 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Befolkning

Före 1914 var armenierna den dominerande folkgruppen i området, som dock

(11 av 71 ord)

Litteratur

Ursprunget till den armeniska litteraturen finns i kyrkliga skrifter och religiös poesi från 400-talet, då en armenisk skrift skapades av Mesrop Masjtots. Då Armenien på 900-talet blivit självständigt fanns också förutsättningar för

(32 av 227 ord)

Konst och arkitektur

Av särskild betydelse är kyrkoarkitekturen. Under 500- och 600-talen byggdes en- och treskeppiga tunnvälvda basilikor under syriskt inflytande, men efter hand kom centralkyrkan att helt dominera, korsformad eller med tre- eller fyrpassformad grundplan, ofta infattad inom kvadratiska yttermurar; i korsmitten reser sig en kupol med koniskt tak på en hög cylindrisk trumma. Sin högsta blomstring upplevde den armeniska arkitekturen på 900- och 1000-talen, då en rad av landets mest kända byggnadsverk uppfördes, t.ex. katedralen i Ani (av arkitekten Trdat, 989–1001).

(80 av 631 ord)

Musik

De första beläggen för den rika armeniska musikkulturen är målningar av rituella danser, daterade till 2000–3000

(16 av 112 ord)

Historia

Området träder på allvar in i historien under 800-talet f.Kr., då konungariket Urartu skapade den första politiska enheten kring sjöarna Van Gölü, Urmia och Sevan. Folkslaget ”armenier” nämns i persiska kilskriftsurkunder sedan slutet av 500-talet. Efter Assyriens sammanbrott 606 f.Kr. stod området under mediskt och sedan persiskt herravälde, men till följd av den svårforcerade terrängen var det i praktiken oftast mer eller mindre självständigt. En inblick i förhållandena ger oss Xenofon, som i sin ”Anabasis” skildrar de tiotusen grekiska legosoldaternas

(80 av 605 ord)

Medverkande

  • Bengt A. Lundberg
  • Jan Ling
  • Klas-Göran Karlsson
  • Lars Erik Blomqvist
  • Stefan Anderberg
  • Örjan Wikander

Litteraturanvisning

Armenien: 5 000 Jahre Kunst und Kultur, utgiven av Museum Bochum & Stiftung für Armenische Studien (1995);
S. Der Nersessian, Armenia and the Byzantine Empire (1947);
J. Strzygowski, Die Baukunst der Armenier und Europa (1918);
J.M. Thierry, Les Arts Arméniens (1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Armenien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/armenien-(historisk-provins)