autism (nylatin autiʹsmus, av grekiska autoʹs ’själv’), egentligen autismspektrumtillstånd, tillstånd som karakteriseras av svårigheter med ömsesidig

(16 av 109 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Begreppet autism myntades 1911 av den schweiziske psykiatrikern Eugen Bleuler när han definierade diagnosen schizofreni i en monografi. Han använde begreppet autism för att beskriva den självförsjunkhet han ofta noterade hos patienter med det tillstånd

(35 av 244 ord)

Diagnos

För att fastställa om en person har en diagnos inom autismspektrumet behövs en tvärfacklig diagnostisk utredning av läkare och psykolog, ofta i samarbete med andra professioner. Dels behöver man intervjua personen själv och dennes anhöriga, dels krävs en neuropsykologisk bedömning av personens

(42 av 295 ord)

Orsaker

Autism beror ofta på kombinationer av variationer/mutationer i arvsmassan. I sådana fall finns i allmänhet autistiska drag i släkten. Ibland kan infektioner eller andra skador under fosterlivet leda

(28 av 197 ord)

Behandling

Det finns i det stora flertalet fall ingen behandling som kan bota autismspektrumtillstånd, men med stöd och anpassningar kan

(19 av 132 ord)

Medverkande

  • Christopher Gillberg
  • Maria Unenge Hallerbäck

Litteraturanvisning

C. Gillberg, Autism och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna (3:e upplagan 1999).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, autism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/autism