autonomi

autonomiʹ (grekiska autonomiʹa; jämför autonom), självständighet, oberoende, ett viktigt begrepp i ett flertal vetenskaper. I diskussionen om personlig autonomi är det viktigt att skilja mellan psykologiska

(26 av 175 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Etik

Kant använder ”autonomi”, eller ”självbestämmande”, bl.a. när han försöker karakterisera den princip som gäller när en persons vilja är god. Tanken är att de principer

(25 av 175 ord)

Konstteori och estetik

Diskussionen om konstens och litteraturens autonomi har gällt flera frågor om konstarternas förhållande till natur och samhälle. I vilken mening är t.ex. konst (o)beroende av de sociala och ekonomiska betingelserna i det samhälle där konstverket skapades? Bör värderingen av konst

(40 av 276 ord)

Pedagogik

Ett viktigt mål i praktisk pedagogik på olika nivåer har alltmer blivit att

(13 av 89 ord)

Forskningspolitik

I debatten om forskningens frihet och vetenskapens ställning i samhället har

(11 av 77 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Göran Hermerén

Litteraturanvisning

R. Barrow & R. Woods, An Introduction to Philosophy of Education ( 1982);
T.L. Beauchamp & J.F. Childress, Principles of Biomedical Ethics ( 1983);
B. Croce, Estetiskt breviarium ( svensk översättning 1930);
Sverker Gustavsson, Debatten om forskningen och samhället ( 1971);
L. Haworth, Autonomy: An Essay in Philosophical Psychology and Ethics ( 1986);
G. Hermerén, Aspects of Aesthetics ( 1983);
G. Hermerén, Kunskapens pris ( 1986);
H. Marcuse, Den estetiska dimensionen ( svensk översättning 1981);
S. Morawski, Inquiries into the Fundamentals of Aesthetics ( 1974);
M. Müller m.fl., Autonomie der Kunst ( 1972).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, autonomi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/autonomi