bakterier (nylatin bacteʹrium, av grekiska baktēʹrion ’liten stav’, alltså med samma grundbetydelse som bacill

(14 av 95 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Ekologi

Bakteriers inverkan på omgivningen är avsevärd men inte alltid uppenbar. Utan bakterier skulle de biogeokemiska kretsloppen av kol, kväve och svavel inte

(22 av 151 ord)

Storlek och form

De flesta prokaryota organismer blir 0,001–0,01 mm långa när de odlas i laboratorier, och denna storlek brukar därför betraktas som typisk för såväl bakterier som arkéer. Många sådana prokaryota organismer blir mycket små och får förvridna former när de

(39 av 273 ord)

Bakteriecellens uppbyggnad

Bakteriernas inre strukturer varierar starkt beroende på art och rådande miljöförhållanden.

(11 av 11 ord)

Cellvägg

De flesta bakterier omges av en cellvägg. Cellväggen ger bakterierna deras form. Den

(13 av 90 ord)

Kapsel

Vissa arter producerar utanför cellväggen en kapsel som huvudsakligen består av

(11 av 31 ord)

Utskott

Bakteriecellen är ofta försedd med en eller flera, ibland många, flageller, dvs. långa, tunna

(14 av 93 ord)

Cellmembran

Innanför cellväggen har alla bakterier ett cellmembran som reglerar transport av

(11 av 63 ord)

Intracellulära strukturer

Inuti bakteriecellen påträffas, beroende på art, inklusionskroppar av olika slag. I cytoplasman kan korn med cyanophycin (hos

(17 av 115 ord)

Endosporer

Vissa grampositiva bakterier bildar en mycket motståndskraftig överlevnadsform, s.k. endospor, vid näringsbrist eller andra svåra förhållanden. Endosporen överlever kokning, uttorkning, vakuum, strålning och många kemikalier och kan ligga inaktiv under många

(31 av 220 ord)

Rörelseförmåga, omvärldsuppfattning och kommunikation

Många bakterier är rörliga. Spiroketer rör sig med hjälp av kontraktila utskott som ligger inbäddade i cellhöljet mellan cellväggen och cellmembranet. Glidande bakterier kan glida fram om de har kontakt med ett

(32 av 222 ord)

Genetik och fortplantning

Bakteriers arvsmassa består av en ringsluten DNA-molekyl, en s.k. bakteriekromosom, och ofta också av en eller flera plasmider, dvs. ringslutna DNA-segment som ligger utanför kromosomen och som ofta kan föröka sig i bakteriecellen utan att denna delar sig. Den

(39 av 272 ord)

Mångfald och utvecklingshistoria

Förhållandevis litet är känt om den bakteriella mångfalden i naturen. De molekylära metoder som utnyttjas för att upprätta släktträd indikerar dock att mångfalden kraftigt överstiger den som kan påvisas med traditionella odlingsmetoder. Antalet arter uppskattas till 20–30 miljoner, men av dessa finns endast ca 5 000 fullständigt beskrivna i litteraturen; övriga är ofullständigt kända eller helt okända.

Bakteriernas utvecklingslinje

(59 av 414 ord)

Systematik och namngivning

Det artbegrepp som används för systematisering av t.ex. växter, svampar och djur är inte tillämpbart på bakterier, eftersom de har enkel kromosomuppsättning, förökar sig asexuellt

(25 av 176 ord)

Bakterier som orsakar sjukdomar

Sjukdomar orsakade av bakterier har genom historien i hög grad påverkat mänskligheten, och ända fram till 1800-talets slut var bakterieinfektioner fortfarande den kanske viktigaste enskilda orsaken till för tidig död. Barnadödligheten var stor i sjukdomar som kolera, difteri och tuberkulos, och när pestbakterien härjade som värst kunde hela byar eller

(50 av 356 ord)

Bakteriers sjukdomsframkallande egenskaper

Speciella bakteriella adhesiner (bindningsstrukturer som ofta känner igen sockermolekyler på utsidan av värdorganismens celler) underlättar bakteriers kolonisering av en värdorganism, och dessa adhesiner bestämmer också vilken cell eller vilket organ som bakterien infekterar. De adhesiner som difteribakterien har känner igen de celler som finns i värdorganismens övre luftvägar, medan de adhesiner som kolerabakterien är utrustad

(55 av 390 ord)

Diagnostik och behandling

De odlings- och färgningstekniker som utvecklades redan av bakteriologins pionjärer är fortfarande viktiga hjälpmedel för att identifiera bakterier, och dessa tekniker

(21 av 150 ord)

Spridningsvägar

Bakterier som ger upphov till sjukdom hos människan sprids för det

(11 av 65 ord)

Medverkande

  • Claes Dahlgren
  • Karsten Pedersen

Litteraturanvisning

B. Dixon, Power Unseen: How Microbes Rule the World (1994);
M. Dworkin m.fl., The Prokaryotes 1–7 (3:e upplagan 2007);
J.C. Holt & D.H. Bergey, Bergey’s Manual of Determinative Bacteriology (9:e upplagan 1994);
J.M. Martinko & M.T. Madigan, Brock Biology of Microorganisms (11:e upplagan 2005);
N.R. Pace m.fl., ”Frontiers in Microbial Biology”, Science (1997).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bakterier. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bakterier