basileus
basileus [-leʹvs] , grekiskt ord för kung, i denna betydelse först använt av Homeros.
Titeln bars av de hellenistiska rikenas härskare, den bysantinske kejsaren och efter 1832 av kungen i det fria Grekland. I några fall betecknar basileus en ämbetsman, bl.a. i bronsålderns Pylos och Knossos och i det klassiska Athen.
Källangivelse
Vill du komma åt hela artikeln?
Objektiv och pålitlig kunskap.
Prova det, du kommer att gilla det!
Marknadsledare i Sverige.