Ben Webster var stilbildande med sitt fränt rytmiska utspel i snabba tempon och sina ömsint romantiska balladtolkningar. Efter att under 1930-talet ha spelat hos bland andra Bennie Moten, Fletcher Henderson, Benny Carter och Teddy Wilson fick han sitt genombrott hos Duke Ellington (1940–43), bland annat med ”Cottontail”, ”Conga Brava” och ”All Too Soon” (alla 1940).