Vid de större universiteten kom biologin under 1900-talet att delas upp

(11 av 43 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Ekologi

Ekologi är den vetenskap som behandlar de levande organismerna i dessas samspel med omvärlden. Varje organism befinner sig i ett växelspel med abiotiska (icke-levande) och biotiska (levande) omvärldsfaktorer. Omvärlden kan för den levande organismen ses som en serie

(38 av 267 ord)

Systematisk biologi

Systematisk biologi arbetade ursprungligen huvudsakligen med att beskriva arter och att klassificera dessa i högre enheter

(16 av 112 ord)

Strukturbiologi

Strukturbiologi är den gren av den biologiska grundvetenskapen som företrädesvis analyserar struktur eller form

(14 av 96 ord)

Fysiologisk biologi

Fysiologisk biologi indelas vanligen i växtfysiologi och zoofysiologi. Viktiga problemområden inom växtfysiologin är växternas näringsupptagning, vattenhushållning, tillväxt, utveckling, blomning, hormoner, perception och rytmer. Bl.a.

(24 av 168 ord)

Mikrobiologi

Mikrobiologi är den biologiska disciplin som studerar mikroorganismer, dvs. organismer som är osynliga för blotta ögat och som vanligen kräver speciellt anpassad

(22 av 153 ord)

Genetik

Genetik (ärftlighetslära) omfattar studiet av arvsmassans organisation och funktion samt bakgrunden till biologisk variation.

(14 av 96 ord)

Medverkande

  • Karsten Pedersen
  • Lars Olof Björn
  • Nils Mandahl
  • Ragnar Fänge
  • Staffan Ulfstrand
  • Sven G. Nilsson
  • Ulf Gärdenfors
Källangivelse
Nationalencyklopedin, De större biologiska disciplinernas ämnesinnehåll. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/biologi/de-större-biologiska-disciplinernas-ämnesinnehåll