blod, hos människa och andra djur en kroppsvätska med förmåga att ta upp, transportera och leverera bl.a. syre, koldioxid, näringsämnen och ämnesomsättningsprodukter till och från kroppens vävnader och

(28 av 197 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Blodvolym

Blodets volym uppgår till ca 80 ml/kg kroppsvikt; något mer hos män, något mindre hos kvinnor.

(16 av 111 ord)

Blodets beståndsdelar

Människans blod består av en proteinrik saltlösning, plasma, och olika typer av celler, blodkroppar, med speciella funktioner. Knappt

(18 av 128 ord)

Röda blodkroppar

Röda blodkroppar, erytrocyter, är runda, bikonkava plattor, vilket ger stor yta på liten volym. Detta underlättar snabb passage för syre och koldioxid in i och ut ur cellen. Antalet erytrocyter är stort, 4–5·1012/l. Diametern uppgår till drygt 7 μm, och volymen är ca 90 fl (femtoliter=10−15 l).

Avgörande för de röda blodkropparnas funktion är deras innehåll av hemoglobin. Det är hemoglobinet som ger blodet dess röda färg. Färgnyansen skiljer sig något mellan syrerikt och syrefattigt blod. Hemoglobin är

(78 av 630 ord)

Blodplättar

Blodplättar, trombocyter, finns och fullgör sin funktion i själva kärlbanan. De är små och skivformiga med en diameter på ca 2 μm och en volym på ca 7 fl. Blodplättarna kommer från speciella celler i benmärgen, megakaryocyter

(37 av 243 ord)

Vita blodkroppar

Vita blodkroppar, leukocyter, är ett samlingsnamn för olika typer av kärnförande celler

(12 av 80 ord)

Granulocyter

Granulocyterna är den dominerande andelen av leukocyter i blodet. De är av tre slag: neutrofila, eosinofila och basofila, benämnda efter färgbarheten hos kornen i cellplasman. Alla granulocyter bildas i benmärgen utifrån en gemensam stamcell, men efter hand med skilda utmognadsvägar.

(40 av 280 ord)

Neutrofila granulocyter

De neutrofila granulocyternas funktion är att försvara mot bakterier, och det

(11 av 61 ord)

Eosinofila granulocyter

De eosinofila granulocyterna har fått sitt namn efter sin egenskap att

(11 av 61 ord)

Basofila granulocyter

De basofila granulocyterna kännetecknas av sin höga halt av substanser med kraftig

(12 av 80 ord)

Monocyter

Monocyter bildas i benmärgen från samma stamcell som granulocyter. De vandrar ut i blodet för

(15 av 102 ord)

Lymfocyter

Lymfocyterna har sina ursprungsceller, stamceller, i benmärgen, men den slutliga utmognaden sker i lymfatisk vävnad i t.ex. lymfkörtlar, mjälte, thymus och tarmslemhinna. Lymfocyterna vandrar

(24 av 160 ord)

Blodceller hos andra djur

Hos djur som saknar kärlsystem, t.ex. plattmaskar och nässeldjur, finns celler som vandrar med amöbaliknande rörelser. Liknande celler finns allmänt i ryggradslösa djurs blod, hemolymfa och coelomvätska. Cellerna har ofta en rik uppsättning av nedbrytande enzymer. I regel har de förmåga

(41 av 286 ord)

Blodplasma hos människan

I blodvätskan utanför cellerna dominerar oorganiska joner bland de lösta ämnena. Bland jonerna dominerar natrium (ca 142 mmol/l), kalium (ca 4 mmol/l), kalcium (ca 2,5 mmol/l) och magnesium (ca 0,9 mmol/l) (katjoner)

(32 av 228 ord)

Transportproteiner

I denna grupp dominerar albumin, som bildas i levern. Den totala mängden albumin i kroppen uppgår till drygt 300 g; av denna cirkulerar 40 % i blodbanan. Koncentrationen i plasma är ca

(32 av 210 ord)

Skyddsproteiner

Till skyddsproteinerna hör bl.a. immunglobulinerna, som tillsammans med de proteiner som bygger upp komplementsystemet spelar stor roll för kroppens immunförsvar, och vidare koagulationsfaktorerna, som deltar i blodstillningen. Många hämmare av

(30 av 214 ord)

Blodvätska hos andra djur

Hos alla djur dominerar oorganiska joner (särskilt natrium och klorid) bland de lösta ämnena i vätskan utanför cellerna i blod och hemolymfa. Hos flertalet marina ryggradslösa djur och hos pirålar bland ryggradsdjuren är osmolaliteten och jonkoncentrationerna i denna vätska mycket lika dem i havsvattnet. Därmed har de inga större problem med att reglera vätskans sammansättning.

Alla sötvattenlevande djur (både ryggradslösa djur och ryggradsdjur) har däremot betydligt lägre osmolalitet och jonkoncentrationer i vätskan utanför cellerna än havsvatten. Därmed undviker de ett

(80 av 637 ord)

Blodet i religion och folkmedicin

Uppfattningen att blodet är säte för livsfunktionen gör att det i många kulturer är föremål för såväl vördnad som fruktan. Menstruationsblod är orent; man dricker fienders blod för att få deras kraft; i Attismysterierna övergöts den som invigdes med livgivande

(40 av 280 ord)

Medverkande

  • Anders Lundquist
  • Bengt Lundh
  • Helmer Ringgren
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Ragnar Fänge

Litteraturanvisning

W. Andrew, Comparative Hematology (1965);
G. Gahrton & B. Lundh (utgivare), Blodsjukdomar (3:e upplagan 1997);
A.P.M. Lockwood, Animal Body Fluids and Their Regulation (1964);
J.J. Marchalonis, Immunity in Evolution (1977);
K. Schmidt-Nielsen, Animal Physiology (3:e upplagan 1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, blod. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/blod