bonitet
boniteʹt (latin boʹnitas ’god beskaffenhet’, ’förträfflighet’, av boʹnus ’god’), skogligt uttryck för ståndortens, dvs. växtplatsens, bördighet eller naturgivna förmåga att producera virke. Boniteten påverkas
(24 av 166 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Litteraturanvisning
B. Hägglund & J.-E. Lundmark,
Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem (
4:e upplagan 2004).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
bonitet.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bonitet