Boʹsnien och Hercegoviʹna [bɔʹs- ... hærtsə-], Bosnien–Hercegovina, ofta benämnt enbart Bosnien, stat på Balkanhalvön i sydöstra Europa;

(17 av 111 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Bosnien och Hercegovina är bergigt, särskilt i de västra delarna där Dinariska alperna sätter sin prägel på landet. Mellan bergskedjorna ligger vidsträckta platåer. Det är

(25 av 177 ord)

Administrativ indelning

Bosnien och Hercegovina består av två enheter efter etniska kriterier: den

(11 av 43 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Bosnien och Hercegovina är ett bergigt land. Dinariska alperna sträcker sig i nordväst–sydöstlig riktning och sätter sin

(17 av 119 ord)

Klimat

Trots närheten till Medelhavet är det endast området väster om Dinariska alperna som

(13 av 87 ord)

Växt- och djurliv

I områden som inte är uppodlade dominerar på lägre nivåer högvuxen skog med bl.a. bok, ekar, serbisk

(17 av 121 ord)

Naturskydd

Bosnien och Herzegovina har (2012) tre nationalparker: Kozara (34 km2

(10 av 26 ord)

Språk

I Bosnien och Hercegovina talas štokaviska dialekter av det sydslaviska språk som tidigare kallades serbokroatiska eller

(16 av 111 ord)

Befolkning

 Vid folkräkningen 1991 hade Bosnien och Hercegovina cirka 4,4 miljoner invånare. Under inbördeskriget 1992–95 dödades drygt 100 000 människor och mer än 2 miljoner flydde från sina hemtrakter, en stor del av

(32 av 216 ord)

Religion

(1 av 1 ord)

Religion och etnicitet

Ca 45 % av befolkningen i Bosnien och Hercegovina är muslimer, 36 % serbisk-ortodoxa och 15 % katoliker, vilket nästan helt sammanfaller med de etniska gränserna. Omkring 1 % av befolkningen är protestanter. Fördelningen innan kriget var likartad, bortsett från att grupperna i dag tenderar att leva mer separerade

(49 av 321 ord)

Religiösa förhållanden

Muslimerna i Bosnien och Hercegovina är sunnimuslimer, traditionellt av hanafitisk rit. Deras religiösa ledning har sitt säte i Sarajevo. De ortodoxa och katolikerna har regional representation,

(26 av 184 ord)

Utbildning

Utbildningsväsendet i Bosnien och Hercegovina är komplext. Skolsystem, läroplaner och finansieringsprinciper skiljer sig mellan såväl de tre politiska enheterna (federationen Bosnien och Hercegovina, Serbiska republiken samt det autonoma distriktet Brčko). Även inom federationen Bosnien och Hercegovina skiljer det sig mellan de tio kantonerna.

Under den jugoslaviska tiden gällde samma skolsystem och läroplaner för hela Bosnien och Hercegovina. Med Daytonavtalet kopplades frågan om utbildningssystem samman med den mycket känsliga

(68 av 481 ord)

Sociala förhållanden

Fredsavtalet i Dayton 1995 innebar att landet delades upp i två

(11 av 69 ord)

Välfärd och fattigdom

Bosnien och Hercegovina är näst efter Kosovo det fattigaste landet på Balkanhalvön.

Kriget 1992–95 medförde att miljontals

(17 av 120 ord)

Arbetsmarknad

Arbetslösheten har legat mycket högt under 00-talet och sedan 2010 har den ökat ytterligare. Officiellt låg den 2013 på

(19 av 129 ord)

Socialförsäkringar

De som har formell anställning, reglerad genom avtal med arbetsgivaren, har genom arbetet såväl sjukförsäkring för sig och sin familj som pensions-, olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkring. Pensionen börjar betalas ut vid 65 års ålder och dess storlek beror på hur stora de inbetalda avgifterna blivit.

(44 av 309 ord)

Sjukförsäkringar och sjukvård

Sjuklön och utgifter för sjukvård för alla i familjen täcks av den sjukförsäkring som de sysselsatta har inom den

(19 av 133 ord)

Jämställdhet och diskriminering

Den etniska splittringen skärptes under kriget och politikerna tog därefter inte itu med utmaningen att ena landet. En etnisk grupp som lokalt är en minoritet kan ofta uppleva diskriminering både i arbetslivet och vad

(34 av 241 ord)

Brott och straff

Det finns ingen harmoniserad lagstiftning mellan landets olika delar och de juridiska institutionerna är svaga. Ett överbelastat och ineffektivt rättssystem kan innebära många års

(24 av 169 ord)

Näringsliv och ekonomi

Liksom andra länder som ingick i det socialistiska Jugoslavien befinner sig Bosnien och Hercegovinas näringsliv i en övergångsfas. Sedan dessa länder blev självständiga har deras strävan varit att privatisera och modernisera näringslivet och att anslutas till EU. Bosnien och Hercegovina har emellertid inte alls kommit så långt som grannländerna Kroatien, Serbien och Montenegro. Det är tvärtom ett av Europas fattigaste länder.

Av landets två huvuddelar svarar Federationen Bosnien och Hercegovina för nära 2/3 av sammanlagd BNP och Serbiska republiken (Republika

(80 av 593 ord)

Jordbruk

Drygt hälften av landets areal används för jordbruk och boskapsskötsel. Cirka 20 procent är åkermark och därtill används några procent för odling av vindruvor och annan frukt. Cirka 25 procent utgörs av permanenta betesmarker och 43 procent av skogsmark medan återstoden är magra områden med

(45 av 316 ord)

Skogsbruk

Skog är en betydande naturtillgång i landet och skogsbruk och träindustri har av tradition varit viktiga delar av näringslivet i denna del av Balkanhalvön.

Cirka 43 procent

(27 av 192 ord)

Mineral

Landet har ganska gott om mineral, främst järn, bauxit och bly. Då området var en jugoslavisk delstat svarade det för det allra mesta av utvinningen av järnmalm och bauxit i Jugoslavien; Zenica var ett viktigt centrum för gruv- och metallindustri.

(40 av 282 ord)

Energi

Landet har stora tillgångar på brunkol och en god potential för vattenenergi, vilket kan ge möjligheter att exportera elektricitet. Däremot måste all råolja och naturgas importeras. I hushållen spelar ved fortfarande en viktig roll som energikälla, särskilt på landsbygden och framför allt i fattiga hushåll.

Kriget på 1990-talet medförde att såväl efterfrågan på energi som energiproduktionen kraftigt reducerades. År 2010 hade den totala energikonsumtionen fortfarande inte kommit upp i 1990 års nivå, främst en följd av att industrin krympt. Däremot

(80 av 586 ord)

Industri och service

Industri, inräknat gruvbrytning och byggande, svarade 2011 för 21 procent av sysselsättningen. I jämförelse med grannländerna Serbien och Kroatien är Bosnien och Hercegovina ett land med mycket liten tillverkningsindustri. Den sysselsätter bara 6 procent av alla på arbetsmarknaden. Särskilt låg är industrialiseringen i Serbiska republiken (Republika Srpska). De två huvuddelarna Ferarationen Bosnien och Hercegovina och Serbiska republiken har var sin industripolitik, och statligt ägande innebär att endera av de två äger det aktuella företaget.

Under den jugoslaviska tiden var de

(80 av 853 ord)

Utrikeshandel

Bosnien och Hercegovina hade redan på den jugoslaviska tiden företag som exporterade aluminium, trävaror och textilier. Inbördeskriget 1992–95 bröt alla sådana handelskontakter och utrikeshandeln

(24 av 167 ord)

Kommunikationer

Transportnäten skadades allvarligt under inbördeskriget 1992–95 och under de följande tio åren reparerades de med finansiellt stöd från utlandet. Därefter har landets transportinvesteringar huvudsakligen gått till att utvidga vägnätet och förbättra dess kapacitet. Numera är de stora vägarna mestadels hårdbelagda. I slutet av 00-talet

(44 av 311 ord)

Massmedier

Dagstidningsspridningen i Bosnien och Hercegovina är begränsad till följd av inbördeskriget 1992–95. Bosnien och Hercegovina var 1999 fortfarande delat i en serbisk enhet och en kroatisk-muslimsk, med separata mediesystem. I den

(31 av 221 ord)

Statsskick och politik

Bosnien och Hercegovina utropade sin självständighet i april 1992 efter en folkomröstning som i stort sett bojkottades av den serbiska tredjedelen av befolkningen, vilken ville fortsätta att höra

(28 av 194 ord)

Statsskick

Bosnien och Hercegovina är en republik med ett federalt och parlamentariskt styrelseskick. Centralregeringen i huvudstaden Sarajevo ansvarar för utrikespolitik, valutapolitik, tull med mera men har genom en komplex konstitutionell konstruktion kommit att bli tungrodd och svag. De två enheterna har egna parlament, vilka har omfattande maktbefogenheter inom sina gränser. Centralmakten består av ett presidentråd, ett parlament med två kamrar och en författningsdomstol. En grundläggande princip är etnisk maktdelning.

Presidentrådet är ett slags kollektiv statschef och har

(76 av 538 ord)

Politik

Vid de val som hållits sedan krigsslutet har de flesta bosnier röstat efter etniska linjer och de nationalistiska krafterna har därmed kunnat bevara sin styrka. För att behålla makten har de ett intresse av att upprätthålla spänningen mellan folkgrupperna, vilket i sin tur försvårar en integration.

De tre stora etniska partierna, som fanns redan före kriget och som länge dominerade politiken i Bosnien och Hercegovina,

(65 av 464 ord)

Rättsväsen

Den komplicerade författning som gäller för republiken, och som fick sina grunddrag genom Daytonavtalet 1995, har direkta återverkningar även på rättsväsendet. Statsbildningen

(22 av 156 ord)

Mänskliga rättigheter

Under inbördeskriget 1992–95 (se Historia) utsattes befolkningen för omfattande övergrepp. Tusentals människor, framför allt bosniska muslimer, mördades eller fördrevs från sina hem och territorier.

Med Daytonavtalet avslutades kriget, men det nya självständiga Bosnien och Hercegovina var en bräcklig och etniskt delad stat. Krigsåren och omställningen

(45 av 317 ord)

Försvar

Som ett resultat av Daytonavtalet 1995 slöts samma år ett rustningsbegränsningsavtal som i syfte att nå bättre militär maktbalans i f.d. Jugoslavien reglerade högsta tillåtna antal stridsvagnar,

(27 av 189 ord)

Litteratur

Litteraturen i Bosnien och Hercegovina är nära besläktad med annan sydslavisk litteratur och har ofta behandlats som en del av den serbiska respektive kroatiska litteraturen.

De första kända böckerna är kyrkoböcker som daterats till 1100-talet och som till största delen är skrivna på det kyrkoslaviska

(45 av 319 ord)

Film

Innan självständigheten 1992 kan man inte tala om en filmproduktion i Bosnien och Hercegovina. Jugoslavisk film gjordes huvudsakligen av bolag i Serbien och Kroatien. Med dokumentärer som serben

(28 av 200 ord)

Konst

De första betydelsefulla bildkonstverken blev till under 1300- och 1400-talen, dvs. några sekler efter slavernas ankomst till Balkan. Det är specifika gravmonument som finns vid nekropolerna i regioner där bogomilerna dominerade. År 1463

(33 av 232 ord)

Musik och dans

Från medeltiden och till slutet av 1800-talet dominerade folkmusik i Bosnien och Hercegovina. Den uppvisar stor variation och flera distinkt skilda stilar. I bergstrakterna har odlats en ålderdomlig slavisk musik avsedd för utomhusbruk, övervägande vokal, utförd i högt röstläge (i stilar som na glas och ganga) med starka improvisativa inslag, korta strofer, mycket litet omfång och diatoniska skalor. Flera former av flerstämmighet förekommer; en som utförs av tre sångare i täta intervall, ofta sekunder, tillhör de äldsta kända

(78 av 550 ord)

Folkkultur

Den folkliga kulturen i Bosnien och Hercegovina har djupa rötter från urslaviska, antika, bysantinska och orientaliska tider. Till folkkulturens mångfald har även migrationer och konverteringar bidragit. Befolkningens uppdelning på ortodoxa, muslimer och katoliker har fått djupgående konsekvenser för folkkulturens utformning. Det största inflytandet kan tillskrivas den

(46 av 322 ord)

Förhistoria

De fruktbara områdena i nordöstra Bosnien verkar ha utgjort områdets demografiska tyngdpunkt redan under förhistorisk tid, medan Hercegovinas karstlandskap länge förblev glest befolkat. Av stenålderns perioder

(26 av 185 ord)

Historia

Nuvarande Bosnien och Hercegovina kom på 500-talet att befolkas av invandrande slaver, som beblandades med lokala grupper. Landet kom att behärskas av županer (furstar), av vilka de flesta hade

(29 av 201 ord)

Under Osmanska riket (1463–1877)

Efter den osmanska erövringen inleddes islamiseringen av Bosnien. Det muslimska inslaget förstärktes under slutet av 1600-talet av flyktingar, då Osmanska riket förlorade Ungern, Slavonien och Kroatien. Vid gränsen mot det

(30 av 209 ord)

Österrikisk kontroll (1878–1918)

Dubbelmonarkin Österrike–Ungern behärskade redan under 1700-talet för korta perioder delar av Bosnien och Hercegovina. Efter flera upprorsförsök i Bosnien vid mitten av århundradet fick dubbelmonarkin på Berlinkongressen 1878

(28 av 196 ord)

Jugoslavien (1918–92)

Bosnien och Hercegovina kom att ingå i den nya staten Serbers, kroaters och sloveners kungarike, från 1929 kungariket Jugoslavien, under den serbiske monarken Aleksandar Karadjordjević (se Alexander). Två år efter andra världskrigets utbrott delades Jugoslavien upp mellan axelmakterna och

(39 av 278 ord)

Självständig stat (1992–)

Den nya staten erkändes i april 1992 av EU. Vid denna tid hade redan de serbiska områdena bett den federala armén att intervenera och efter erkännandet sändes de många bosniska serberna i armén med sina vapen ”hem” till Bosnien och Hercegovina. Den bosniska regeringen ställdes därför inför en överlägsen motståndare. Efter några månaders strider kontrollerades 2/3 av den nya staten av serbiska styrkor; se vidare jugoslaviska krigen.

Den av FN införda bojkotten av före detta Jugoslavien hindrade ett effektivt försvar

(80 av 1020 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Andreas Bågenholm
  • Dick Harrison
  • Enes Levic
  • Göran Andersson
  • Ivana Macek
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Callmer
  • Kenneth Nyström
  • Lars-Erik Åse
  • Lennart Weibull
  • Michael Tapper
  • Mátyás Szabó
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Owe Ronström
  • Per Svensson
  • Philip Halldén
  • Ragnar Hall
  • Solveig Mårtensson
  • Sven Gustavsson
  • Sören Sommelius
  • Tomislav Dulic
  • Tommy Book
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Ulla Nordlöf-Lagerkranz

Litteraturanvisning

Litt.
S. Balic, Das unbekannte Bosnien: Europas Brücke zur islamischen Welt (1992);
R. Donia & J. Fine; Bosnia and Hercegovina: A Tradition Betrayed (1994);
F. Friedman, The Bosnian Muslims: Denial of a Nation (1996);
Marko Attila Hoare, The History of Bosnia: From the Middle Ages to the Present Day (2007);
Ivana Macek, Sarajevo Under Siege: Anthropology in Wartime (2009);
N. Malcolm, Bosnia: A Short History (2:a upplagan 1996);
Lara J. Nettelfield, Courting Democracy in Bosnia and Herzegovina: The Hague Tribunal’s Impact in a Postwar State (2011).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Bosnien och Hercegovina. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bosnien-och-hercegovina