Bosnien och Hercegovina utropade sin självständighet i april 1992 efter en folkomröstning som i stort sett bojkottades av den serbiska tredjedelen av befolkningen, vilken ville fortsätta att höra

(28 av 194 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Statsskick

Bosnien och Hercegovina är en republik med ett federalt och parlamentariskt styrelseskick. Centralregeringen i huvudstaden Sarajevo ansvarar för utrikespolitik, valutapolitik, tull med mera men har genom en komplex konstitutionell konstruktion kommit att bli tungrodd och svag. De två enheterna har egna parlament, vilka har omfattande maktbefogenheter inom sina gränser. Centralmakten består av ett presidentråd, ett parlament med två kamrar och en författningsdomstol. En grundläggande princip är etnisk maktdelning.

Presidentrådet är ett slags kollektiv statschef och har

(76 av 538 ord)

Politik

Vid de val som hållits sedan krigsslutet har de flesta bosnier röstat efter etniska linjer och de nationalistiska krafterna har därmed kunnat bevara sin styrka. För att behålla makten har de ett intresse av att upprätthålla spänningen mellan folkgrupperna, vilket i sin tur försvårar en integration.

De tre stora etniska partierna, som fanns redan före kriget och som länge dominerade politiken i Bosnien och Hercegovina,

(65 av 464 ord)

Medverkande

  • Andreas Bågenholm
  • Per Svensson
  • Tomislav Dulic
  • Ulla Nordlöf-Lagerkranz
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Statsskick och politik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bosnien-och-hercegovina/statsskick-och-politik