Från bärighetssynpunkt skiljer man mellan en bros underbyggnad och överbyggnad. Underbyggnaden överför lasten (egenvikt, trafiklast och vindlast) från själva brobärverket till undergrunden och består av fundament

(26 av 185 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Balkbroar

bär upp lasten genom balkverkan. En, två eller flera parallella huvudbalkar tar upp den vertikalt verkande trafiklasten. En balkbro kan spänna över ett enda fält (enfältsbro) eller gå över flera fält (flerfältsbro eller kontinuerlig bro), varvid mellanstöd måste utnyttjas. Med balkar av stål eller armerad betong kan man i dag överbrygga spännvidder på över 200 m. För de längre spännvidderna kan

(61 av 423 ord)

Valv- och bågbroar

De äldsta ännu bevarade stenbroarna är valvbroar. Valvet liksom bågen bygger på principen att lasten på bron huvudsakligen tas upp i form av tryckkrafter utefter valvet eller bågen. Valv- och bågformen är därför särskilt gynnsam när sten och betong

(39 av 276 ord)

Hängbroar och snedkabelbroar

Dessa brotyper anses bli ekonomiskt försvarbara vid stora spännvidder (150–200 m). Vid mycket stora spännvidder, upp till och över 1 000 m (där mellanstöd ej kan utnyttjas), är dessa brotyper det enda möjliga alternativet.

Hängbron utgörs av en förstyvad brobana som hängs upp med vertikala stag i bärkablar, vilka spänner mellan två torn. Bärkablarna utgörs av knippen

(57 av 383 ord)

Öppningsbara broar

Högbroar, såsom bågbroar med brobana ovanför bågen och hängbroar, byggs med sådan fri höjd att korsande trafik kan passera obehindrat under dem. Ibland måste dock lågbroar föredras trots att de kan innebära hinder för korsande trafik. Broarna måste då göras öppningsbara. Därvid

(42 av 294 ord)

Speciella brotyper

Utöver de fasta och rörliga brotyper som nämnts ovan finns några

(11 av 45 ord)

Källangivelse
Nationalencyklopedin, Brotyper. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bro/brotyper