broderiʹ (franska broderie, av broder ’brodera’, sannolikt till en germansk ordstam), prydnadssöm, förr konstsömnad, är den mest variationsrika tekniken inom textilkonsten. Broderiet var redan för ca 6 000 år sedan högt utvecklat i Orienten. I Norden har man i bronsåldersgravar

(40 av 276 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Stilar och moden

Stor prakt utvecklades redan under sengotiken och renässansen i fråga om dräkter och kyrkliga textilier, översållade med guld-, silver- och silkebroderier samt pärlor. De mest kostbara plaggen beställdes i Flandern, Italien och Frankrike, men inkallade pärlstickare inrättade verkstäder också i Sverige. En tidigt verksam pärlstickare var Albertus Pictor, för eftervärlden mera känd för sina kyrkomålningar. Applikationsbroderiet under renässansen kunde täcka hela underlaget med utskurna

(64 av 451 ord)

Folkligt och lokalt

Broderimönster och broderitekniker från olika tider har levt kvar och utvecklats till en rik folklig tradition med olika karaktär i skilda bygder. Under 1900-talet

(24 av 171 ord)

Medverkande

  • Ann Marie Herlitz-Gezelius
  • Katarina Ågren

Litteraturanvisning

Broderier 1500–1900 ( utställningskatalog utgiven av Nordiska Museet 1942);
Praktisk lärobok i maskinbroderi ( utgiven av Husqvarna Vapenfabriks AB 1931);
A.M. Franzén, Prydnadssömmar under medeltiden ( 1971);
A. Geijer, Ur textilkonstens historia ( 2:a upplagan 1980);
G. Grenander Nyberg, Lanthemmens prydnadssöm: Studier av svenskt folkligt broderi före 1900 ( 1983);
I. Henschen, Svenska broderier ( 1950);
V. von Kræmer, Spetssöm ( 1910);
A.-M. Nylén, Broderier från herremanshem och borgarhem 1500–1850 ( 1950);
R. Parker, The Subversive Stitch: Embroidery and the Making of the Feminine ( 1984);
N.G. Wollin, Svenska textilier ( 1930).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, broderi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/broderi