Burundi [buruʹndi], stat i Östafrika; 27 800 km2, 14 miljoner invånare (2024). Burundi gränsar

(14 av 95 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Burundi består av en upphöjd platå i östra Tanganyikagravsänkan, sluttande mot öst och sydöst. Landet ligger i den tropiska klimatzonen. Merparten

(21 av 145 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer, berggrund och klimat

Landets naturtyp bestäms helt av dess geografiska läge i den östafrikanska gravsänkezonens västra gren. Landets yta är sålunda en upphöjd horstplatå på Tanganyikagravsänkans

(23 av 162 ord)

Växt- och djurliv

Praktiskt taget ingenting återstår av de frodiga lövskogar och trädsavanner som ursprungligen täckte landet. Merparten av marken

(17 av 121 ord)

Naturskydd

Burundi hade 2010 tre nationalparker: Kibira, med bl.a. schimpans, Ruvubu och

(11 av 27 ord)

Befolkning

Den genomsnittliga befolkningstätheten är 428 invånare per km2. Befolkningen är dock starkt koncentrerad till de mer fruktbara höglandsområdena mellan 1 500 och 1 800 meter över havet. Den tidigare huvudstaden Bujumbura (374 800 invånare, 2010) är den dominerande staden.

För uppgifter om livslängd och annan demografisk statistik

(47 av 309 ord)

Språk

Samtliga etniska grupper i landet talar bantuspråket rundi (kirundi), som är

(11 av 25 ord)

Religion

År 1879 kom de första katolska missionärerna till Burundi (dåvarande Urundi). Efter

(12 av 83 ord)

Utbildning

Under 2000-talet har relativt stora satsningar gjorts på utbildning. Av Burundis vuxna befolkning var i slutet av

(17 av 121 ord)

Sociala förhållanden

1990-talets krig ledde till försämrade levnadsförhållanden för en stor andel av Burundis befolkning. Situationen förvärrades ytterligare efter 2007 års svåra

(20 av 140 ord)

Näringsliv

Burundi är ett av Afrikas mest tättbefolkade och fattigaste länder. Ekonomin domineras av jordbruket med kaffe och te som viktigaste exportvaror. Beroendet av dels gynnsamt väder, dels höga världsmarknadspriser på exportgrödorna gör landets ekonomi sårbar. Även dåligt utbyggd infrastruktur och det faktum att Burundi är en inlandsstat (saknar kust mot ett hav) verkar hämmande på den ekonomiska utvecklingen.

Landets handelsunderskott är stort eftersom exporten aldrig täckt kostnaderna för

(68 av 481 ord)

Kommunikationer

Burundi har ett relativt tätt vägnät, omfattande totalt 12 380 km, varav

(12 av 58 ord)

Massmedier

Dagstidningsspridningen i Burundi är mycket liten. Franskspråkiga och statskontrollerade Le Renouveau

(11 av 66 ord)

Statsskick och politik

Burundi har under hela sin moderna historia präglats av motsättningen mellan befolkningsmajoriteten hutu, vilka bedöms utgöra cirka 85 procent av invånarna, och minoriteten tutsi, cirka 14 procent.

(27 av 172 ord)

Statsskick

Parlamentet har den lagstiftande makten och ska bestå av en senat med lika många hutuer som tutsier och en nationalförsamling, där hutuer ska ha 60 procent av platserna och tutsier

(30 av 201 ord)

Politik

De flesta politiska partier förknippas med endera folkgruppen hutu eller tutsi men partierna tvingas att i allmänna val ställa upp med kandidater från båda grupperna. Det dominerande tutsipartiet, tillika det enda tillåtna partiet 1966–92, har varit Union pour le progrès national (UPRONA), som numera är helt marginaliserat. Hutuerna företräddes efter demokratiseringen 1992 till en början främst av Front pour la démocratie au Burundi (FRODEBU), men dess ställning har övertagits

(69 av 484 ord)

Rättsväsen

Domstolsväsendet består av Högsta domstolen, en appellationsdomstol och en förstainstansdomstol i

(11 av 50 ord)

Mänskliga rättigheter

Etniska konflikter har plågat landet alltsedan självständigheten. Sedan den våldsamma konflikten under 1990-talet (se Historia) har landet arbetat för att främja enhet och återuppbyggnad. Successivt har skyddet för de mänskliga rättigheterna stärkts.

(32 av 224 ord)

Försvar

Försvaret omfattar (2009) 20 000 man värvad trupp och är organiserat i sju bataljoner och sex

(16 av 103 ord)

Musik

Vid kunga- och hövdingahoven hos tutsi spelade musiken en central roll. Trummor lyftes fram som symboler för kungamakten, t.ex. i den hyllningsmusik som fortfarande framförs av en ensemble med

(29 av 202 ord)

Förhistoria

Burundis förhistoria är främst känd från stratifierade boplatser som Nyamunazi och Masango Hill, vilka länkar samman spridda ytfynd av

(19 av 131 ord)

Historia

Under 1500-talet uppstod organiserade kungadömen i det nuvarande Burundi. Militärt överlägsna tutsinomader fick en dominerande ställning gentemot de bofasta hutubönderna (jämför tutsi och hutu). Fram emot 1700-talet

(27 av 191 ord)

Självständighet och etniska konflikter

Ruanda–Urundi var efter andra världskriget protektorat under FN. Fram till Burundis självständighet 1 juli 1962 var landet splittrat i två politiska partier: det populistiska Union pour le progrès national (UPRONA), som leddes av prins Louis Rwagasore (1932–61), och det konservativa, belgiskstödda Parti démocrate chrétien (PDC). Redan före självständigheten

(48 av 335 ord)

Flerpartisystem införs

På grundval av en mer demokratisk författning, som antogs 1992 och bland annat tillät flerpartisystem, ägde presidentval rum i juni 1993, varvid hutun Melchior Ndadaye (1953–93) besegrade tutsin Pierre Buyoya. Ndadaye ledde partiet Front pour la démocratie au Burundi (FRODEBU), som snabbt hade blivit det viktigaste medlet för hutu att förverkliga sina aspirationer. I parlamentsvalet, som hölls senare i juni samma år, erhöll FRODEBU drygt 71 procent av rösterna mot det tidigare regeringspartiet UPRONA:s 21 procent.

I oktober genomförde den

(80 av 541 ord)

Ny författning

I december 2002 slöt FDD fred med regeringen mot löfte om regerings- och parlamentsposter och integrering av den väpnade grenen i armén. FNL fortsatte dock striderna, men försvagades påtagligt. Sedan omvärlden i januari 2004 utlovat 1,32 miljarder US-dollar för återuppbyggnaden av landet omvandlades den afrikanska truppen till en FN-styrka och utökades till drygt 5 400 man. Trots de betydande framstegen lyckades inte myndigheterna hålla den tidtabell för övergångsstyret som överenskommits. En ny författning om permanent

(75 av 528 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Anita Jacobson-Widding
  • Björn Ranung
  • Christer Krokfors
  • Curt Dahlgren
  • Franz-Michael A. Rundquist
  • Gert Holmertz
  • Göran Andersson
  • Jan von Konow
  • Jens Weise Olesen
  • Jessica Christoffersen
  • Lennart Weibull
  • Michael Bogdan
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Paul Sinclair
  • Sven Behrens
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Mob Justice in Burundi: Official Complicity and Impunity, utgiven av Human Rights Watch (2010);
J.D. Eller, From Culture to Ethnicity to Conflict (1999);
R. Lemarchand, Rwanda and Burundi (1970);
R. Lemarchand, Burundi: Ethnocide as Discourse and Practice (1994);
R. Lemarchand, Burundi: Ethnic Conflict and Genocide (1996);
G. Liesegang m.fl., ”Das Äquatoriale Ostafrika”, i H. Baumann (utgivare), Die Völker Afrikas (1979);
T. Longman & P. Takirambudde (utgivare), Proxy Targets: Civilians in the War in Burundi (1998);
J. Maquet, The Premise of Inequality in Ruanda (1961);
J. Maquet, Power and Society in Africa (1979);
Filip Reyntjens, Burundi: landet med kuppen utan slut (1996);
Jan Vantina, ”Notes sur l’Histoire du Burundi”, Aequatoria, 1961;
W. Weinstein, Historical Dictionary of Burundi (1976).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Burundi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/burundi