bysantiʹnsk litteratur, litteratur på grekiska från den bysantinska epoken (ca 330–1453). Traditionella antika genrer som historieskrivning, retorik och epigramdiktning levde vidare, samtidigt som nya tillkom: kyrkohistorien, som efter 500-talet integrerades i historieskrivningen, den kristna världskrönikan, som förenade profan historia med den på Bibeln grundade frälsningshistorien, hagiografin (helgonbiografin), som tjänade den

(50 av 354 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Lennart Rydén

Litteraturanvisning

H.-G. Beck, Geschichte der byzantinischen Volksliteratur ( 1971);
H. Hunger, Die hochsprachliche profane Literatur der Byzantiner 1–2 ( 1978);
L. Rydén, ”Bysantinsk litteratur i fågelperspektiv”, Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundets i Uppsala årsbok 1997.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bysantinsk litteratur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bysantinsk-litteratur