Gruppen av undertecknare växte under de följande åren till ca 1 500 personer; även den kallades Charta 77 och uppfattade sig inte som en organisation utan som ett medborgarinitiativ. Till första talesmän utsågs den förre utrikesministern Jiří Hájek, författaren Václav Havel och filosofen Jan Patočka; talesmännen byttes sedan ut varje år.