N. var från 1859 verksam vid Hovkapellet i Stockholm (förste hovkapellmästare 1892–1908) och rönte uppskattning för sina tolkningar av romantisk fransk och tysk opera. Åren 1888–92 var han chef för Stockholmsoperan. Som tonsättare är N. främst känd för sin Sorgmarsch vid Karl XV:s begravning (1872).