Historia
Medeltiden
Danmark var under hela medeltiden i de flesta avseenden Nordens ledande stat. Tätpositionen baserade sig på störst folkmängd – antalet danskar på 1200-talet har beräknats till cirka en miljon, lika många som svenskar och norrmän tillsammans – ett ypperligt strategiskt läge mellan Nordsjön och Östersjön och talrika impulsgivande kontakter med föregångsländerna på kontinenten. Det är betecknande att nyskapelser på skilda samhällsområden ofta infördes och slog rot i Danmark cirka ett halvsekel tidigare än i Sverige, till exempel stiftsorganisationen, stadsgrundandet och
(80 av 2084 ord)Tiden 1536–1814
Trots att alltså trestatsunionen inte hade kunnat återupprättas var Danmarks utrikespolitiska läge vid nya tidens början ganska gott. Norge var säkert i dansk hand; dess formella autonomi inom unionen upphävdes 1536, då det blev en med de danska landskapen jämställd del av helstaten. Erik av Pommern hade visserligen förlorat kriget mot Holstein om Sønderjylland (Slesvig), men mot 1400-talets slut hade likväl dynastiska förändringar gett den danske kungen makten i delar av båda dessa furstendömen; resten blev senare hertigdömet Holstein–Gottorp. Viktigast
(80 av 1307 ord)Finanskris, liberalism och ny grundlag (1814–49)
Napoleonkrigen innebar för Danmark inte bara en politisk utan också en ekonomisk katastrof. En förut inkomstbringande fjärrhandel upphörde för alltid. Köpenhamns roll som kommersiellt och finansiellt centrum övertogs av Hamburg. På en statsbankrutt 1813 följde en galopperande inflation som hävdes först sedan en av regeringen oberoende nationalbank med ensamrätt till sedelutgivning inrättats
(52 av 371 ord)Den slesvigska frågan
Den danska monarkin bestod av fyra delar: kungariket Danmark med biländerna Island, Grönland och Färöarna, och hertigdömena Slesvig, Holstein och Lauenburg, av vilka de båda sistnämnda tillhörde Tyska förbundet och var tyska till språk och kultur. Slesvig var däremot splittrat mellan tyskt och danskt. Godsägarna på landet och de högre klasserna i städerna talade tyska, liksom bönderna i större delen av Sydslesvig
(62 av 438 ord)Jordbruksomläggning, industrialisering, demokratiskt genombrott (1864–1914)
Omkring 1870 började den danska spannmålsexporten bli olönsam på grund av den ökade konkurrensen från amerikansk och rysk spannmål. I motsats till Sverige, som valde protektionismen, lät Danmark sitt jordbruk anpassa sig till den ändrade marknadsstrukturen. Det danska jordbruket fick nu sin karakteristiska inriktning på produktion av smör, fläsk och ägg, främst för export till Storbritannien. Omläggningen blev möjlig tack vare en intensiv moderniseringsverksamhet inom jordbruket som blev alltmer kapitalintensivt. Naturahushållningen i byarna ersattes successivt av penninghushållning, och därmed följde
(80 av 631 ord)Första världskriget och Nordslesvigs återförening (1914–20)
Under första världskriget sökte Danmark inta en neutral hållning i samverkan med Sverige och Norge. Som en eftergift åt Tyskland tvangs man dock att minera Bälten för att
(28 av 196 ord)Mellankrigstiden (1920–39)
Genom jordbruksomläggningen och industrialiseringen hade Danmark blivit starkt beroende av utrikeshandeln och världskonjunkturen. För att motverka flykten från landsbygden antogs 1919 en rad jordlagar som medförde uppstyckning av många storgods och upprättandet av cirka 10 000 husmansbruk, vilket ökade animalieproduktionen. De snabba svängningarna i världsekonomin
(45 av 313 ord)Danmark under andra världskriget (1939–45)
Danmarks utrikes- och försvarspolitik hade under mellankrigstiden utgått från den pessimistiska bedömningen att landets utsatta strategiska läge gjorde motstånd mot en anfallande stormakt meningslöst. 1922 hade en försvarsordning antagits som gjorde Danmarks försvar till ett av de svagaste i Europa och 1932 reducerades försvaret ytterligare. Danskarna förlitade sig på den kollektiva säkerheten inom ramen för Nationernas förbund (NF) som landet 1920 anslutit sig till. Sedan förbundet visat sin svaghet under Abessinienkrisen 1935–36, tog Danmark sin tillflykt till en isolationistisk
(79 av 562 ord)Efterkrigstiden
Efter befrielsen öppnades processer mot dem som gått ockupanterna till handa under kriget, däribland även unga män som kämpat på tysk sida på östfronten och så kallade ekonomiska landsförrädare, som genom varuleveranser eller arbetsinsatser bidragit till den tyska krigföringen. Ett fåtal dömdes till döden och avrättades, men långt flera fick fängelse, böter eller förlust av medborgerligt förtroende. Denna ”rättsuppgörelse” har senare kritiserats för att i viss utsträckning ha vilat på retroaktiv lagstiftning.
I Sydslesvig uppstod efter det tyska sammanbrottet en
(80 av 905 ord)1900-talets sista decennier
Den ekonomiska krisen under 1970-talet ledde emellertid till en kris för de gamla politiska partierna som alla förlorade stort i ”katastrofvalet” 1973. Vinnare blev några nybildade partier: Fremskridtspartiet, en skapelse av advokaten Mogens Glistrup, med radikala skattesänkningar som viktigaste programpunkt, Centrum-Demokraterne, en utbrytning åt höger från socialdemokratin, och det moralkonservativa Kristeligt Folkeparti
(52 av 365 ord)Danmark under 2000-talet
Vid millennieskiftet kom invandrar- och flyktingfrågor att stå i centrum för dansk debatt. Från många håll betonades försvaret för danskhet, dansk kultur, historia och värderingar. Det allt starkare främlingsfientliga Dansk Folkeparti vann opinionsmässiga framgångar och alla partier talade om behovet av att minska flyktingströmmen till Danmark. Valet 2001 blev en seger för borgerligheten. Venstre blev för första gången sedan 1920-talet största parti och dess ledare Anders Fogh Rasmussen kunde bilda en minoritetskoalition
(72 av 510 ord)