Sångstämmornas text skrevs in på mellanrummen i ett linjesystem där vissa tecken (senare kallade daseia-tecken) angav vilken tonhöjd respektive mellanrum motsvarade. Termen har sitt ursprung i grekiska daseiʹa [prosōdiʹa] beteckningen för den grekiska symbolen för ”hård” accent, på grund av att vissa av tecknen ytligt erinrar om