Dikten omfattar 42 allittererande rader. Deor talar om sig själv i slutpartiet och säger sig en gång ha varit uppburen skald (’scop’) hos ”heodeningarna”. Han ger uttryck åt nödvändigheten av att inse att Gud låter lyckan växla. Dessförinnan har skalden återgivit några samgermanska episoder om personer som drabbats av olycka,