diamaʹnt (ytterst av grekiska adaʹmas, genitiv adaʹmantos, ursprungligen benämningen på en

(11 av 22 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Egenskaper

Diamant är ett ljusgult eller färglöst, genomskinligt och mycket sällsynt mineral. Även ljusa nyanser av grönt, blått, brunt, orange, rosa eller rött förekommer. Mättade färger i blått eller rött är däremot mycket ovanliga. Grå till helt svarta, ogenomskinliga aggregat kallas carbonado. Färglösa, klart genomskinliga kristaller är de som

(48 av 342 ord)

Bildningsförhållanden

Diamant bildas genom utkristallisation från magnesiumrika (peridotitiska) magmor, som befinner sig i de övre delarna av jordmanteln på djup större än 150 km. Dessa magmor har temperaturer överstigande 1 400 °C och

(32 av 212 ord)

Smyckediamanter

Indien var det enda diamantproducerande landet fram till 1720-talet. Redan på 300-talet f.Kr. bedrevs i Indien handel med diamanter, vilken belades med skatt och tullavgifter. Diamant förekom endast i mer eller mindre obearbetat tillstånd, men skattades, trots detta sitt glanslösa och oansenliga utseende, högt för sin hårdhet och sina förment magiska egenskaper. Diamanten var en symbol för mod och manlighet och bars av furstar och andra högt uppsatta män som värdighetstecken.

(71 av 506 ord)

Industridiamanter

Diamant är det industriellt sett mest betydelsefulla slipmedlet. 90 procent av de totalt producerade (naturliga och syntetiska) diamanterna används för industriella ändamål. Naturliga industridiamanter, som förekommer i olika

(28 av 189 ord)

Syntetiska diamanter

De första syntetiska diamanterna gjordes 1953 av Erik Lundblad vid ASEA:s forskningslaboratorier i Sverige. Framställningen skedde vid en temperatur av 2 400 K och ett tryck av

(27 av 182 ord)

Medverkande

  • Bengt Loberg
  • Kersti Holmquist

Litteraturanvisning

Notable Diamonds of the World (1970); R. Maillard (utgivare), Diamanter (1982).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, diamant. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/diamant