digerdöden (av fornsvenska digher ’stor’), det svenska namnet på den pandemi som gick över Eurasien och norra Afrika i mitten av 1300-talet. Det var

(24 av 168 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förlopp

Pandemins förlopp är bäst studerat för Europa och Västasien (se karta). Ursprungsområdet var Centralasien eller

(15 av 105 ord)

Orsaker

Digerdödens orsaker är omdiskuterade. Under de senaste årtiondena har forskningen kombinerat pesten med den agrarkris som präglade senmedeltiden. Krisens främsta kännetecken var att befolkning och odling minskade i omfattning

(29 av 202 ord)

Följder

Digerdödens konsekvenser ligger på två plan: ekonomiska och ideologiska. Sambandet med den senmedeltida agrarkrisen är redan omtalat. I Europa medförde befolkningsminskningen brist på arbetskraft och stigande arbetslöner. Bönderna i stora delar av Europa fick bättre villkor

(36 av 248 ord)

Digerdöden i Sverige

Digerdöden nådde Norge 1349 och förhärjade Sverige och Danmark under påföljande år; möjligen nådde pesten Danmark redan tidigare. Epidemins spridning kan till viss del följas kronologiskt genom notiser om norska biskopars dödsfall och ökningen av antalet instiftade själamässor. Härav följer att pesten tycks ha

(44 av 313 ord)

Medverkande

  • Dick Harrison
  • Janken Myrdal

Litteraturanvisning

Litt.
G. Bois, The Crisis of Feudalism (engelsk översättning 1984);
M.W. Dols, The Black Death in the Middle East (1977);
R.C. Gottfried, The Black Death (1983);
Dick Harrison, Stora döden (2000);
W.H. McNeill, Farsoterna i historien (svensk översättning 1985);
Janken Myrdal, Digerdöden (1975);
P. Ziegler, The Black Death (1969);
A. Åberg, Digerdöden (1963).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, digerdöden. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/digerdöden