dop
dop (grekiska baʹptisma), den rituella handling med nedsänkning i eller ösning med vatten, varigenom någon enligt kristen tro renas från synden, förnyas och upptas i den
(26 av 184 ord)Det kristna dopet
Det kristna dopet förutsätter tro på Jesu uppståndelse och nämns därför endast på ett ställe i evangelierna, i den s.k. dopbefallningen (Matteusevangeliet 28:19), där den uppståndne Jesus talar. Redan år 50 i Paulus brev, var dopseden allmän i de kristna församlingarna. Dopet skedde ”i Jesu namn” eller i det senare allmänna ”i Faderns och Sonens och den helige Andes namn” (Matteusevangeliet 28:19). Genom
(63 av 448 ord)Den lutherska och den kalvinska reformationen
Den lutherska och den kalvinska reformationen medförde vissa förenklingar i dopritualet men inga radikala förändringar. Omkring år 1500 fanns det allmän sed i väster att ösa endast barnets huvud, vilket också övertogs av de flesta reformatoriska kyrkorna.
(37 av 264 ord)Seder och bruk
Seder och bruk kring barndopet – i Sverige såväl som på andra håll – har ofta förknippats med folktro, och gemensamt för dem alla är att de avses främja barnets lycka.
Enligt kyrkolagen 1686 skulle dopet – i överensstämmelse med kanonisk ordning – ske inom åtta dagar efter barnets födelse. Ofta förekom det emellertid att allmogen begärde att barnen skulle döpas redan ett par dagar gamla. Att ha en hedning
(70 av 493 ord)