dödsstraff, straff bestående av avrättning, t.ex. i elektriska stolen eller genom injicering av gift. Dödsstraff har förekommit hos de flesta folk. I västerlandet fick dödsstraffet stor spridning under medeltiden. Det låg i statsmaktens intresse att med kraft bekämpa brottsligheten. Samtidigt kom kyrkans ökade inflytande i samhället att medföra reception av den mosaiska rätten, som föreskrev dödsstraff för ett stort antal brott.

Då avskräcknings- och vedergällningsprinciperna präglade

(66 av 466 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Verkställandet av dödsstraff

Verkställandet av dödsstraff uppfattades i äldre tid ofta som ett folknöje men försiggår numera i allmänhet på avskild plats. Avrättningssättet har skiftat i olika tider och länder. Som

(28 av 193 ord)

Dödsstraffet i Sverige

Även i Sverige blev det av de skäl som ovan har angivits under senmedeltiden allt vanligare att tillgripa dödsstraffet. Det verkställdes genom halshuggning, som inte ansågs vara vanhedrande, eller genom hängning, som däremot ansågs vanhedrande. Straffet kunde

(37 av 263 ord)

Medverkande

  • Ann-Sophie Gleisner
  • Göran Inger

Litteraturanvisning

Dödsstraffet: Mord i lagens namn, utgiven av Amnesty International (svensk översättning 1989); Årsrapport, utgiven av Amnesty International 1989;
K. Olivecrona, Om dödsstraffet (2:a upplagan 1891);
I. Seth, Överheten och svärdet: Dödsstraffdebatten i Sverige 1809–1974 (1984);
E. Sjöholm, Sveriges medeltidslagar (1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, dödsstraff. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dödsstraff