Else Lüders tillhörde den borgerliga kvinnorörelsens högerflygel. År 1919 invaldes hon i nationalförsamlingen för Deutsche Demokratische Partei (DDP). Hon levde i exil 1937–47. Efter återkomsten till Västtyskland var hon ånyo politiskt aktiv. År 1953–61 var hon medlem av förbundsdagen för FDP, från 1957 dess ålderspresident.