Bakom upproret låg missnöje från allmogen med ett växande skattetryck, orsakat av bland annat kungens aktiva utrikespolitik, och med ett hårt fogdevälde, men även ett växande missnöje från adeln. Denna hade fått se sitt inflytande minska genom att rådet skjutits i bakgrunden och lokalförvaltningen lagts i händerna på utländska fogdar.