B. blev under andra världskriget byråchef och ekonomisk rådgivare åt den norska Londonregeringen med ansvar för efterkrigsfrågorna. Han var en framstående representant för den teoretiska planekonomin, och som socialdemokratisk finansminister 1945–47 och handelsminister 1947–54 förde han en politik präglad av långtgående regleringar och ingrepp i näringslivet. År 1947 blev B.