Esquilinen
Esquilinen [-kvili:ʹ-], den sydligaste av tre landtungor i Rom som från Latiums tuffplatå sköt fram mellan bäckraviner mot Tibern.
Under kejsartiden räknades Esquilinen som en av de klassiska ”sju kullarna” i staden. I äldre tid skilde man här mellan höjderna Oppius (förbunden med Palatinen genom höjden Velia) och Cispius samt den bakomliggande platån (Esquiliae, ’utomliggande’). Endast Oppius och Cispius (regio Esquilina) hörde
Källangivelse