exploatering (av exploatera, av franska exploiter ’utnyttja’, ’sko sig på’, ’exploatera’, av exploit, ytterst av latin expliʹcitum ’resultat’, ’vinst’) , nyttiggörande, (hänsynslöst) utnyttjande; inom samhällsplaneringen: ianspråktagande av obebyggd mark eller annan naturresurs för bebyggelse eller anläggning.