Bradley var som filosof influerad av bl.a. Hegel och betraktas ofta som den främste företrädaren för den idealistiska filosofi som vid sekelskiftet dominerade vid brittiska universitet. Sinnevärlden med dess fenomen i tid och rum framstod för Bradley som något skenbart, som blotta framträdandeformer för en bakomliggande, absolut och andlig verklighet.