familia
famiʹlia (lat., bildning till faʹmulus ’tjänare’), ”hushåll”, utgjorde i det antika Rom en juridisk/ekonomisk enhet bestående av den fasta egendom och de personer (hustru, barn, slavar, klienter) som lydde under husfadern, pater familias.
Ordet betecknar ibland en persons samlade förmögenhet, ibland hans slavar; familia Caesaris var under kejsartiden benämningen på de formellt i kejsarens ägo varande statsslavarna. Det kunde också användas om en särskild släktgren – de medlemmar av en gens som bar samma tillnamn (cognomen); däremot aldrig om vad vi
Information om artikeln
Källangivelse