G., som deltagit aktivt i motståndsrörelsen, var från 1946 deputerad (radikal). Efter att flera gånger ha varit minister blev han konseljpresident 1957. Under G:s tid förvärrades Algerietkonflikten, och ministärens fall i april 1958 blev inledningen till den kris som utmynnade i militärrevolten i Alger i maj. G. var 1958–61 ordförande