Gregh fick sin första publikframgång med den Verlaine-präglade diktsamlingen La Maison de l’enfance (’Barndomshemmet’, 1896). År 1902 tog han avstånd från symbolismen och förespråkade en naturlig, mänsklig poesi, som han kallade humanismen. En diktsamling från denna period är La Chaîne éternelle (’Den eviga kedjan’, 1910).