Filippiʹnerna, stat i Sydöstasien; 300 000 km2, 114,4 miljoner invånare (2024). Filippinerna är en önation i västra Stilla havet, nordöst om Indonesien, och består av cirka 7 100 öar, av

(30 av 206 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Filippinerna består av ca 7 100 öar, av vilka ca 880 är bebodda. De två största är Luzon i norr och

(21 av 138 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

De många och oregelbundet formade öarna ger en kustlinje på mer än 34 000 km. Deras inre delar är höga och bergiga med sluttningar sönderskurna av floder, som i regel rinner norrut. Öarna är uppbyggda

(35 av 238 ord)

Klimat

Filippinerna har ett tropiskt regnrikt klimat med en årsmedeltemperatur på 24–29 °C i större delen av

(16 av 106 ord)

Växtliv

Filippinerna utgör en egen provins i den malajiska floraregionen. I förhållande till arealen är landet mycket rikt på växter. Ca 10 000 arter kärlväxter är kända, varav ungefär 80 % är endemiska. Av släktena är

(35 av 232 ord)

Djurliv

Det finns ca 220 arter däggdjur i Filippinerna, varav flertalet är gnagare och fladdermöss. Bara av familjen flyghundar finns det 24 arter, varav 18 är

(25 av 175 ord)

Naturskydd

År 2010 var 33 000 km2 under någon form av naturskydd.

(11 av 22 ord)

Befolkning

Under de senaste trettio åren har Filippinernas befolkning fördubblats. Folkökningstakten dämpades något på 00-talet men den är fortfarande hög. Bland alla länder i Öst- och Sydöstasien är folkökningen påtagligt snabbare endast i Östtimor och Papua Nya Guinea. Omkring 10 miljoner filippinier är gästarbetare i andra länder, främst i USA och Saudiarabien.

2019 var den genomsnittliga befolkningstätheten 365 invånare per km2, högst i Sydöstasien efter Singapore. Tätast befolkat är västra Luzon med Manilas storstadsområde samt Visayaöarna, främst Cebu och Negros,

(79 av 767 ord)

Språk

Officiella språk är pilipino (tagalog) och engelska. Det finns över hundra inhemska språk, som alla hör till de austronesiska språken, de

(21 av 145 ord)

Religion

Före koloniseringen bekände sig befolkningen till en form av malajisk religion. Islam fick aldrig något stort inflytande. Den spanska romersk-katolska missionen

(21 av 143 ord)

Utbildning

Filippinerna har en lång tradition med grundutbildning för barn. Under den spanska kolonialtiden var det vanligt att den katolska kyrkan hade skolor för traktens barn. Under den amerikanska kolonialtiden under första hälften av 1900-talet utvecklades utbildningen enligt amerikanskt mönster, vilket fortfarande

(41 av 287 ord)

Sociala förhållanden

Filippinerna har inte haft samma snabba ekonomiska tillväxt som de flesta andra länder i Öst- och Sydöstasien. En tredjedel av befolkningen lever fortfarande under fattigdomsgränsen. Inkomstklyftorna är stora och de regionala skillnaderna är påtagliga. Fattigast är det i den muslimska autonoma regionen på västra Mindanao. En kraftig folkökning sätter stor press på statsledningen att skaffa fram

(56 av 398 ord)

Näringsliv

Filippinerna har haft goda förutsättningar för att utveckla näringslivet, med bördig jordbruksmark, fiskrika vatten och mineral- och energiråvaror av olika slag. En första industrialisering kom tidigt, och redan på 1960-talet svarade industrin för ungefär en fjärdedel av BNP. Landet var då ett av de rikaste i Sydöstasien.

Utvecklingen blev dock inte lika snabb som i de flesta andra länder i regionen. Från kolonialtiden ärvde det självständiga Filippinerna ett mycket ojämlikt markägande med storgodsägare som var föga intresserade

(77 av 543 ord)

Jordbruk

Förutsättningarna för jordbruk är relativt goda, framför allt på Luzon och Mindanao, men i jämförelse med nästan alla andra länder i Öst- och Sydöstasien är Filippinernas jordbruk underutvecklat. Spannmål och grönsaker odlas för hemmamarknaden, medan jordbruksexporten huvudsakligen utgörs av tropisk frukt. Den svarar numera för mindre än 5 procent av alla exportinkomster.

Cirka 40 procent av landarealen

(57 av 401 ord)

Skogsbruk

I början av 1950-talet var halva landets yta skogtäckt, det allra mesta med ursprunglig tropisk regnskog. Under 1960-talet började skogsavverkning och export av timmer och trävaror i större skala, och därefter blev Filippinerna ett av de länder i världen där den tropiska regnskogen försvann i snabbast takt. Avskogningen var tämligen vårdslös

(51 av 362 ord)

Fiske

Kring de filippinska öarna finns mycket artrika fiskevatten, och fisk är den viktigaste källan till animaliskt protein i kosten. Under senare delen av 1980-talet svarade fisket för 5 procent av BNP,

(31 av 219 ord)

Mineral

I olika delar av den filippinska övärlden finns mineralförekomster av många slag. I mitten av 1900-talet tillhörde en koppargruva och en nickelgruva de största i sitt slag i världen och fram till början av 1980-talet blev gruvdriften alltmer omfattande. Därefter kom en stagnation och sedan en kraftig

(47 av 331 ord)

Energi

Landet har energiråvaror av olika slag men de har hittills tagits i anspråk i begränsad mån. Ute till havs torde finnas betydligt mer av fossila bränslen och prospektering pågår. Behovet att importera energiråvaror har minskat sedan 1970-talet, men 2000–04 täcktes ändå 42 procent av energibehovet av import. Det höga världsmarknadspriset på olja

(52 av 366 ord)

Industri

Den tidigaste industrin bearbetade råvaror från jordbruket till livsmedel som socker och kokosolja. Den industri som växte fram på 1950- och 60-talen skyddades av höga tullar och importkvoter och tillverkade enklare varor för inhemsk konsumtion. Redan på 1960-talet svarade industrin för 22–25 procent av

(44 av 308 ord)

Utrikeshandel

I början av 1970-talet bestod mer än hälften av exporten av produkter från kokospalmer samt socker, timmer och koppar. I mitten av 00-talet svarade dessa varor för endast 2–3 procent av exporten medan 90 procent bestod av industrivaror. Export av textilvaror

(41 av 291 ord)

Turism och gastronomi

I slutet av 00-talet besöktes Filippinerna årligen av cirka 6 miljoner utländska turister. Det gav landet ett betydande inflöde av utländsk valuta, även om det utgjorde mindre än hälften av den valuta som filippinska gästarbetare

(35 av 240 ord)

Kommunikationer

Brister i transportnätet är en allvarlig begränsning för ekonomisk tillväxt i landet. Transportinvesteringarna har gått främst till det snabbt växande huvudstadsområdet, och medel har saknats för att med säkra transporter knyta samman landets tusentals bebodda öar med varandra och med landets centrala delar.

Vägnätet tar hand om 60 procent av

(50 av 355 ord)

Massmedier

Tidningstätheten i Filippinerna är förhållandevis stor. Författningen från 1987 garanterar pressfrihet, men vissa inskränkningar har tidvis

(16 av 110 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Filippinernas författning antogs genom en folkomröstning 1987. Enligt grundlagen är presidenten stats- och regeringschef samt överbefälhavare och utses för en mandatperiod på sex år. Även vicepresidenten väljs och kan därför ha en annan ideologisk hemvist

(35 av 248 ord)

Politik

Politiken domineras till stor del av politiska dynastier med bas i en viss provins eller stad. Partisystemet har sedan självständigheten varit instabilt och det finns inga stora ideologiska skillnader mellan partierna, som ofta bildas för att stödja en enskild kandidat inför presidentval. Partilojaliteten betyder föga, då många ledamöter byter parti i samband med ett maktskifte. Inför presidentval är det vanligt att partier splittras och att nya politiska allianser sluts. Partier

(70 av 494 ord)

Rättsväsen

Domstolsväsendet består i huvudsak av Högsta domstolen, Appellationsdomstolen, regionaldomstolar och olika

(11 av 64 ord)

Mänskliga rättigheter

Filippinernas moderna historia har präglats av politiskt våld mellan regeringsstyrkor, muslimska separatister och kommunister (se Historia) som lett till flera grova brott mot mänskliga rättigheter. Perioder med undantagstillstånd avlöste varandra under andra hälften av 1900-talet och vidare in på 2000-talet. Under 2010-talet undertecknades flera fredsavtal

(45 av 317 ord)

Försvar

Försvaret omfattar (2008) ca 106 000 man värvad trupp med ca 130 000 man i reserv och är organiserat i en armé om 66 000

(25 av 151 ord)

Litteratur

Den filippinska litteraturens äldsta historia präglas av den språkliga mångfald som förr skilde människorna på de olika öarna åt. Före den spanska erövringen bestod litteraturen i huvudsak av poesi, vilken reciterades eller sjöngs.

(33 av 230 ord)

Drama och teater

Teaterkonsten i Filippinerna kan härledas ur en malajisk tradition av episka sånger, danser som framkallar transtillstånd

(16 av 108 ord)

Film

Bröderna Lumière höll 1897 Cinématographevisningar i Manila, men det dröjde till 1919 innan pionjären José Nepomuceno (1893–1959) gjorde den första inhemska spelfilmen, ”Dalagang Bukid” (’Flickan från landsbygden’). Genomslaget för filmen lade grund för en snabbt växande

(36 av 257 ord)

Musik

Efter mer än fyrahundra år av västerländskt inflytande lever de tidigare musiktraditionerna i Filippinerna kvar bara hos minoritetsfolken. Folksånger med dur/moll-tonalitet och

(22 av 157 ord)

Populärmusik

Den långvariga spanska kolonisationen satte djupa spår i landets tidiga former av urbana folkstilar. Från tidigt 1900-tal märks bland annat sarswela, en filippinsk variant av den spanska operettformen zarzuela, samt ensembleformen rondalla, bestående av olika knäppinstrument. Karakteristiska är också de serenadliknande folkstilarna harana (med habanerarytm) och kundiman (i tretakt med moll till durväxling) som fick konstmusikalisk

(56 av 395 ord)

Dans

I isolerade bergstrakter lever ännu danser kvar från tiden före spanjorernas erövring. Det är dans av social, religiös och magisk

(20 av 139 ord)

Förhistoria

De äldsta fynden av stenredskap är minst 30 000 år gamla och kommer från en bosättning

(16 av 107 ord)

Historia

Senast under första årtusendet e.Kr. uppstod socialt skiktade hövdingadömen i den filippinska övärlden. Hövdingatiteln ärvdes inom högättade familjer som i första hand byggde sin makt och rikedom på kontroll över jordbruksproduktionen men också på räder på land och till havs mot närliggande områden.

Från omkring år 1000 integrerades Filippinerna alltmer i de asiatiska fjärrhandelsnätverken, vilket bidrog till att stärka hövdingarnas makt och prestige. Liksom i övriga Sydöstasien utvecklades på 1400-talet flera handelsbaserade stater eller regionala maktcentra, bland

(77 av 546 ord)

Filippinerna efter självständigheten

Filippinerna befriades 1945 och fick sin självständighet 1946 men fortsatte att vara tätt knutet till USA. Amerikanerna skaffade sig särskilda ekonomiska privilegier, liksom tillgång till militära baser i landet. Hukbalahaps fortsatta aktiviteter resulterade 1949 i ett uppror mot centralmakten, vilket slogs ned 1953 med amerikanskt stöd.

Ferdinand Marcos valdes till president 1965. Han lanserade en mer exportorienterad ekonomi. De politiska problemen växte, och omfattande studentdemonstrationer förekom. Ett nytt, maoistiskt orienterat, kommunistiskt parti bildades, som upprättade en egen armé, New People's

(80 av 916 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Anna Greta Ståhle
  • Christina Nygren
  • Evert Baudou
  • Gert Holmertz
  • Göran Andersson
  • Ingemar Grandin
  • Irene Nørlund
  • Jan L Teghammer
  • Jan Ovesen
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Johanna Broman Åkesson
  • Lena Karlsson
  • Lennart Weibull
  • Masja Koptjevskaja Tamm
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Per Beskow
  • Ragnar Hall
  • Sanna Trygg
  • Solveig Mårtensson
  • Stefan Eklöf Amirell
  • Sven Behrens
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

R.G. Alejandro, ”The Dance in the Philippines”, Dance Perspectives 1972;
J.R. Brandon, Theatre in Southeast Asia (1967);
E.C. Dickinson m.fl., The Birds of the Philippines (1991);
L.H. Francia, A History of the Philippines: From Indios Bravos to Filipinos (2010);
P.C. Gowing & R.D. McAmis (utgivare), The Muslim Filipinos: Their History, Society and Contemporary Problems (1974);
Anja Jetschke, Human Rights and State Security: Indonesia and the Philippines (2011);
F.M. Keesing, The Ethnohistory of Northern Luzon (1962);
B.J. Tria Kerkvliet, Everyday Politics in the Philippines (1990);
C.H. Landé (utgivare), Rebuilding a Nation (1987);
R. Rutten, Artisans and Entrepreneurs in the Rural Philippines (1990);
D.B. Schimer & S.R. Shalom (utgivare), The Philippine Reader (1987);
T.C. Whitmore, Tropical Rain Forests of the Far East (1975);
D. Wurfel, Filipino Politics: Development and Decay (1988);
M.D. Zamora (utgivare), Studies in Philippine Anthropology (1967).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Filippinerna. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/filippinerna