flapper [flæʹpə] (engelska, av flap ’fladdra’, ’dingla’), under tidigt 1900-tal det engelska ordet för en flicka som bar håret så löst att det fladdrade i vinden, på 1920-talet för en ung, kortklippt kvinna som klädde sig i kjol och blus, klockhatt eller basker, slejfskor och på vintern oknäppta pampuscher, vilkas flikar fick fladdra löst.