flykting

Det finns regler i internationell rätt (folkrätt) och i nationell lagstiftning om vem som kan kallas flykting och därför beviljas asyl.

I 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning, kompletterad med 1967 års flyktingprotokoll, definieras en flykting som en person som lämnat sitt hemland och som inte kan

FN:s förklaring om mänskliga rättigheter säger att varje individ har rätt att söka fristad (asyl) från förföljelse.

Flertalet länder gör gällande att en flykting inte kan välja det land i vilket han eller hon ska ansöka om asyl (så kallad asylum shopping). Ansvaret vilar på den stat i vilken en asylsökande först kunnat göra en sådan ansökan (första asyllandsprincipen).

För att säkerställa genomförandet har flera multilaterala och bilaterala överenskommelser ingåtts

I svensk rätt finns regler om flyktingskap och asyl i 2005 års utlänningslag. Definitionen av en flykting är i stort sett likalydande med 1951 års flyktingprotokoll med den komplettering som ägt rum genom 1967 års protokoll (konventionsflykting).

Asyl kan också ges till alternativt skyddsbehövande, som definieras i enlighet med EU:s direktiv (krigsflykting). En tredje kategori berättigad till asyl är övrig skyddsbehövande som innefattar den som inte kan återvända till hemlandet på grund

Sedan början av 1900-talet har man ansett att världens flyktingproblem endast kan lösas genom internationellt samarbete, som vanligtvis koordinerats genom att särskilda mellanstatliga organisationer

Den som beviljats asyl i Sverige är i stort sett likställd med svenska medborgare och har exempelvis rätt att

Det är en naturlig strävan att flyktingskap förr eller senare ska upphöra. Om detta finns regler i 1951 års flyktingkonvention/1967 års

• Författare:
• Göran Melander