Principen säger att kärnornas lägen kan betraktas som fixerade under övergången, eftersom elektronerna är mer än tusen gånger lättare och därmed mycket rörligare än de tunga och långsamma kärnorna (jämför Born–Oppenheimer-approximationen). Enligt en kvantmekanisk analys sker elektronövergångar framför allt vid vibrationsrörelsens vändlägen. Därigenom kan även de mest sannolika slutliga vibrationstillstånden