Statsskick och politik
Statsskick
Frankrikes författning, allmänt kallad femte republikens författning, utarbetades 1958 sedan general Charles de Gaulle bildat regering efter militärrevolten i Algeriet i maj. Den antogs i en folkomröstning med 80 procent jaröster. År 1962 infördes, likaledes genom folkomröstning, direktval av presidenten.
Frankrikes statsskick är parlamentariskt med stark presidentmakt. Parlamentet består av två kamrar, den direktvalda nationalförsamlingen med 577
(57 av 396 ord)Politiska partier
De franska politiska partierna är i hög grad sammanslutningar kring enskilda politiker och agerar som deras kampanjorganisationer liknande andra politiska system med enmansvalkretsar. I Frankrike finns inget partistöd. Finansieringen kommer utifrån och är ofta knutna till personer snarare än partier.
Gaullistpartiet, från 1976 benämnt Samling för republiken (Rassemblement pour la république), var ursprungligen ett nationellt inriktat, socialt progressivt borgerligt parti, öppet för statlig styrning i ekonomin (jämför gaullister). Efter de Gaulles död förvandlades det till ett allmänkonservativt parti. Åsiktsmässigt skilde
(80 av 567 ord)Politik
Inför presidentvalet 2017 tillkännagav den tidigare presidenten Nicolas Sarkozy att han siktade på en återkomst. Men när Republikanerna i november höll primärval blev han utslagen i första omgången. Den avgörande omröstningen stod mellan de tidigare båda premiärministrarna François Fillon och Alain Juppé, varvid Fillon vann. Denne blev dock endast trea i presidentvalet med 20 procent av rösterna.
Efter att president François Hollande meddelat att han inte ställde upp för omval avgick premiärminister Manuel Valls för att ställa upp i Socialistpartiets
(80 av 749 ord)